Ingrid Elam, ”Läsa liv”
Natur & Kultur, januari
Självbiografier kan man inte lita på, men med rätt författare blir det livat och lärorikt. Läs Luis Buñuels ”Min sista suck”. Det gäller även biografier, som Gitta Serenys ”Albert Speer och sanningen”. Med David Lagercrantz braksuccé ”Jag är Zlatan” (2011) fick genren ett populärt genombrott på svenska. I ”Läsa liv” granskar litteraturvetaren och DN-kritikern Ingrid Elam levnadsteckningens långa historia. Zlatan och Taylor Swift finns med, liksom Jesus och Adolf Hitler. Plus de kloka grekerna.
Frida Sundkvist, ”Efter skotten”
Ordfront, januari
Det har snart gått ett år sedan den värsta masskjutningen i Sveriges moderna historia. Den 4 februari 2025 sköt Rickard Andersson ihjäl tio människor på Campus Risbergska. Det kan jämföras med dådet i Trollhättan 2015, då två vuxna och en elev dödades (skarpt skildrat av Åsa Erlandsson i ”Det som aldrig fick ske”). Eller det i Malmö 2022, där en elev mördade två lärare. Journalisten Frida Sundkvist har granskat fallet i Örebro. Har medierna sminkat över misstag? Hon vill ge en sannare bild.
David Thurfjell, ”Anspråkstagen”
Norstedts, februari
Ibland kliver forskare ut som författare och tar en självklar plats i offentligheten. Som religionsvetaren och professorn David Thurfjell på Södertörn. Med böcker som ”Det gudlösa folket”, ”Granskogsfolk” och ”En lockton i ödemarken” har han ringat in svenskens förhållande till existensen och religionen i en postkristen tid. Vårens nya bok kretsar kring meningslöshet och vardaglig leda. Finns bot? Konsten, om ni frågar mig. Men jag är nyfiken på Thurfjells essäistiska brottning med frågan.
Nina Nazarova och Sjvatoslav Chomenko, ”Stulna barndomar”
Övers. Ola Wallin, Ersatz, februari
Rysslands krig i östra Ukraina har pågått sedan 2014, i full terrorskala över hela landet i snart fyra år. Nu är den tappra regeringen i Kiev pressad från både Moskva och Washington. Europa måste steppa upp. Av de många och ofattbara krigsbrott som ryssarna begått tillhör kidnappningen av ukrainska barn de värsta. För det är Putin efterlyst av ICC i Haag. I reportageboken ”Stulna barndomar” berättar en ukrainsk och en rysk journalist om fyra specifika fall av uppskattade tiotusentals.
Louise Almqvist och Carl-Fredrik Olsson (red), ”Tillsammans var vi en människa”
Ellerströms, februari
Ellerströms i Lund verkar ha hittat formen. Utgivningen har alltid varit lite udda och seriös. Nu känns den även snygg och spännande. I vår ger de bland mycket annat ut en antologi om PO Enquist, där tio litteraturvetare närmar sig tidigare förbisedda sidor av verken. Det blir man nyfiken på – och även introt lockar: ”Hans författarskap är lika förankrat i det västerbottniska inlandet som det är ett exempel på särpräglad världslitteratur… Tillsammans tecknar de konturerna av en människa.”
Marja Grill, ”Hedersflickorna”
Polaris, mars
Oroväckande många unga invandrartjejer har oförklarligt fallit från balkonger de senaste decennierna. När tragedierna synats har misstankarna riktats mot fäder, bröder och kusiner. Som ofta försökt mörka våldet och förtrycket. Hederskultur är vidrigt – och lätt att plocka billiga poäng på av rasistiska politiker. SVT:s reporter Marja Grill fick Guldspaden 2024. Nu tycks hon ha undersökt fall där svenska myndigheter hjälpt till att gömma undan flickor. Men lyckades det? Kan bli kontroversiellt.
Siri Hustvedt, ”En bok om spöken”
Övers. Anna-Stina Johnson, Norstedts, mars
Det är svårt att tänka sig ett mer begåvat författarpar än Siri Hustvedt och Paul Auster (och ett snyggare). Men sedan den 30 april 2024 vandrar Hustvedt ensam kvar på New Yorks gator. Auster visste mycket om sorg; läs den självbiografiska ”Att uppfinna ensamheten”. I minnesboken ”En bok om spöken” – som verkar ges ut samtidigt på engelska och en rad andra språk – skildrar Siri det långa livet med Paul. Förlaget utlovar en djupt personlig kärleksmemoar. Även ett författarbesök i Stockholm.
Antony Beevor, ”Rasputin och tsarfamiljens undergång”
Övers. Kjell Waltman, Historiska media, mars
Många män är överintresserade av andra världskriget. Jag är väl också skyldig, men känner ingen skuld för det. Det är ju 1900-talets största drama. Britten Antony Beevors många och lysande böcker om kriget har enligt uppgift sålts i över en halv miljon exemplar bara på svenska. Han är bra på Ryssland också. Det framgick i ”Revolution och inbördeskrig 1917–1921” (2022). Beevor har både överblick och detaljskärpa. Nu ligger fokus på den mystiske Rasputins roll vid hovet.
Daniel Andersson, ”Lögnare”
Albert Bonniers förlag, april
Valår. Märks det i vårens utgivning? Det blir nog snarare sommaren och den tidiga hösten som präglas av fyra år med Tidö. Historikern Julia Håkansson i Malmö skrev en uppmärksammad avhandling om SD och Dansk Folkeparti 2023. Nu har hon omarbetat texten till en bok om SD:s nationalistiska historiesyn: ”I fäders spår för framtida segrar” (Carlsson, maj). Och den unge reportern Daniel Andersson berättar i bokform om sitt TV4-avslöjande 2024 om SD:s lögnaktiga trollfabrik.
Simon Sorgenfrei, ”Öppna era hjärtan”
Norstedts, april
Ännu en religionsvetare. Är det ett tidens tecken? Sorgenfrei har många strängar på sin lyra. Han skrev en fin liten bok om skalden Stagnelius för några år sedan (”Näktergalen”), men är annars mest känd som islamforskare. Han skildrade Sveriges första muslimer i ”De kommer att vara annorlunda svenskar”. Och i ”Öppna era hjärtan” skriver han enligt förlagsreklamen om hur islam blev landets näst största religion och SD nationens näst största parti. Boken sträcker sig från 1975 till 2022.
Läs mer:
Tio skönlitterära böcker att se fram emot i vår




