En gråmulen decemberdag hörs bara ett stilla kluckande när vågorna möter strandkanten. Men om somrarna är Norrviken i Sollentuna fullt av liv och rörelse, berättar Håkan Samanci och blickar ut över sjön utanför tomten.
I våras köpte han och sambon Iza Hedlund huset som byggdes på 1940-talet för knappt elva miljoner kronor. Utgångspriset var högre, men de lyckades pruta eftersom andra budgivare lyste med sin frånvaro.
En bidragande orsak var förmodligen det stora renoveringsbehovet. Men det är inget som avskräcker det unga paret. Tvärtom har det varit deras strategi – att köpa renoveringsobjekt, fixa upp dem och sälja med vinst.
– De senaste åren har vi jobbat, ätit och renoverat utan avbrott. Vi såg det som vår största chans att i framtiden ha råd med ett trevligt hus. Nu har vi det, säger Iza Hedlund.
Fyra flyttar har det blivit sedan de blev tillsammans, men här har de tänkt stanna.
– Vi har sagt till våra familjer att nästa år ska vi fira jul här, säger hon apropå byggkaoset som just nu präglar husets innandöme.
Nästan allt arbete utför de tillsammans, utan hjälp från hantverkare.
– Mitt främsta tips är: våga ta upp en skruvdragare. Det är så många som inte gör det och i stället betalar dyra pengar. Vi stoppar in vår tid och får ut värde, säger Håkan Samanci.
Håkan och Iza träffades under studietiden på KTH och förenades i ett gemensamt mål om att klättra i bostadshierarkin.
– Vår fjärde dejt var på en lägenhetsvisning och den köptes. Det var så allt började, berättar Iza Hedlund.
Håkan hade vid den tiden fixat sin grundplåt genom att sälja en nyproducerad lägenhet han tidigare köpt på ritning med miljonvinst. Iza lyckades å sin sida spara ihop till sin ”första miljon” genom asketiskt leverne och framgångsrika investeringar på börsen, berättar hon.
Bostadskarriären har de gjort utan ekonomisk stöttning från föräldrarna, säger de. Däremot har de fått praktisk hjälp och haft möjlighet att periodvis bo hemma.
– Jag har sparat betydligt mer än de tio procent av lönen som brukar rekommenderas. Om du frågar andra var jag snål och tråkig, men jag är väldigt nöjd med att jag gjorde det. Att få de pengarna tidigt i livet gav många möjligheter, säger Iza.
Det har inneburit avkall på nästan all konsumtion – från resor och nöjen till kläder och skönhetsprodukter.
– Jag insåg redan i gymnasiet att jag hellre är ful än fattig, men i framtiden kan det förhoppningsvis bli mer balans i tillvaron, säger hon med ett skratt.
Ville du aldrig åka till Thailand och ”hitta dig själv”?
– Nej, jag hade nog mest blivit stressad av det, för då hade jag inte uppnått mina mål och kunnat slappna av.
I stället för att slutföra sin ingenjörsutbildning valde Iza Hedlund att hoppa av och börja arbeta inom marknadsföring. Beslutet var ett resultat av krasst ekonomiskt övervägande.
– Vi räknade på lönerna som vi trodde att vi skulle få när vi tog examen. Även om en lön med KTH-utbildning är högre än snittet skulle vi aldrig kunna spara ikapp utvecklingen på bostadsmarknaden, berättar hon.
Håkan tog däremot sin examen. I dag har paret en hushållsinkomst på strax över 100 000 kronor i månaden före skatt. Lönerna, i kombination med vinstbringande försäljningar, har gjort att de successivt kunnat ta större bolån och köpa dyrare bostäder.
– Jag ansåg att jag kunde göra mer pengar på bostäder än på en utbildning från KTH. Det är kanske inte jättehälsosamt för samhället, men verkligheten är vad den är, säger Iza Hedlund.
Vad har er drivkraft varit?
– Att ha en bra framtid tillsammans och så småningom skaffa barn. Om jag hade gått klart KTH, tagit ett jobb och sparat tio procent av lönen hade mina ägg hunnit ruttna innan vi köpt huset.
Frågan är om de kommer finna ro nu, eller om suget efter mer kommer att driva dem vidare?
– Det slutgiltiga målet är friheten att inte behöva jobba alls. Men nu har vi tagit oss dit vi vill på bostadsfronten, säger Håkan Samanci.
Läs mer:
Unik grafik: Så blir bostadsmarknaden 2026
Experter: Därför ökar bostadspriserna nästa år
Harrys familj letar hus i Luleå: ”Känns lite nervöst”
