Ett morduppdrag för att få pengar till kläder och droger – eller ett desperat försök att hjälpa en sjuk mamma. Det var de två skilda bilder som lades fram av åklagaren och den 16-årige pojke som på torsdagen stod inför rätta i Köpenhamns tingsrätt.
I den anrika salen håller marmorpelare upp det sirligt utsmyckade taket på tingsrätten i centrala Köpenhamn. En stor kristallkrona hänger mellan åklagaren och den som ställs inför domstolen: I detta fall en smal, mörkblond 16-åring, klädd i jeans och vita sneakers, uppvuxen i norra Sverige – 120 mil härifrån. Han gjorde sin första utlandsresa hit till Danmark i april. Sedan dess har han varit kvar, på en låst institution för ungdomar.
DN har tidigare berättat om 16-åriga Elias, som egentligen heter någonting annat.
När Elias greps nära Köpenhamns huvudbangård, centralstationen, vid 20-tiden 25 april blev han en av de första i det som skulle bli en våg under sommaren och som skulle leda till politiska utspel och möten mellan nordiska justitieministrar. Unga svenskar som rekryterats för att utföra våldsdåd.
Elias har erkänt att han tagit ett uppdrag mot en betalning på mellan 100 000 och 300 000 kronor. Så långt var Elias och åklagaren Ulrik Sommer eniga.
– Jag kom in i en grupp och såg att det stod om ett jobb i Danmark, berättade Elias under rättegången.
Anledningen till att han rymde från ett hvb-hem i Kramfors var för att att ville skaffa pengar till sin sjuka mamma, sa Elias.
– Jag fick veta att hon fick cancer en månad, tre veckor innan jag kom till Danmark, sa han.
– Om jag skulle få de här pengarna, skulle jag ge dem till min mamma. Hon är allt jag som jag har, min pappa dog när jag var sex år.
Där skilde sig hans förklaring från åklagarens.
Elias nekade till att ha tagit ett morduppdrag och hävdade att han inte visste vad som skulle ske – bara att det var ett brott. Han påstår att han ville avbryta och åka hem till Sverige när han förstod att det handlade om en skjutning.
– Jag är ingen mördare, sa han i rättssalen.
– Jag ville hjälpa mamma men när jag kom till Danmark tänkte jag att det är inte värt det.
Elias svarade kort på frågorna om uppdraget.
Var du i Danmark för att skaffa pengar till din mor?
– Ja.
Hur skulle du skaffa pengar till din mor?
– Det vet jag inte.
Har du blivit värvad att göra ett uppdrag i Danmark
– Ja.
Har det skett på telegram och signal?
– Ja.
De krypterade apparna Telegram och Signal har varit återkommande som rekryteringsplattformar. En it-forensiker från dansk polis hördes om innehållet i de gripna svenskarnas mobiltelefoner. Det som polisen kallar ”Svensksakerna”– de 15-20 unga gärningsmän som kommit från Sverige till Danmark och ”begår personfarlig kriminalitet”.
Åklagaren menade att Elias medvetet tagit på sig att skjuta någon och visade chattkonversationer som polisen hittat i hans mobil, där det talas om en ”jappning i Danmark”.
Under tågresan genom Sverige tar han mängder av selfies.
Växelvis chattar han med sin mamma, som vädjar om att han ska återvända hem, och de utpekade uppdragsgivarna.
När han är på huvudbangården skriver han till sin mamma att han ska komma hem efter att han ordnat pengar till henne.
”Gubben, jag behöver bara dig”, svarar hon.
Tipset om Elias kom från svensk polis och få detaljer om det blev offentliga under rättegången. Men det står klart att ett signalement gått ut och att det är utifrån det som Elias stoppas av en polispatrull i närheten av huvudbangården.
Då har han varit där i flera timmar, i väntan på att bli hämtad av sina uppdragsgivare. Kort innan han grips har han fått direktiv om att ta sig till Nörrebro station.
Där skulle någon ge honom pistoler och ammunition.
Åklagaren ifrågasatte Elias beskrivning av att han har bestämt sig för att avbryta uppdraget när han greps och undrade varför han då fortsatt att svara uppdragsgivaren.
– Man kan inte backa, förstår du? Har man sagt ja till något kan man inte bara backa undan, svarade Elias.
Följdfrågorna om vad som skulle kunna hända om man avbryter lämnades utan svar.
Bo Hass Jensen från avdelningen för organiserad brottslighet vid Köpenhamnspolisen kallades in under rättegången för att berätta om fenomenet med unga gärningsmän som hyrs in för att begå brott, som han kallar ”crime as a service”.
I de flesta fall går det till på samma sätt, beskriver han. En ung svensk värvas via sociala medier, uppdragsgivaren förser personen med en tågbiljett och först i Danmark får personen veta vem som är uppdragets måltavla. Det är tydligt att de inte är ensamma om att planera dåden, menar han.
Många av de rekryterade ungdomarna har varit placerade på hvb-hem.
– Har det varit något fall där någon kommer från en välfungerande miljö?, frågade Danyal Tirpan, Elias advokat.
– Det kan jag inte minnas. Det är inte mitt intryck, blev svaret.
Domen mot Elias väntas nästa vecka.
Läs mer:
Så rekryteras unga svenskar för våldsdåd i Danmark
