Aage Radmann, lektor i idrottsvetenskap vid Malmö Universitet
– Mindre bangers, smällare och pyroteknik. Mer tifo, sång, glädje och bra fotboll, och ännu mer publik till både herr- och damallsvenskan.
– Jag tror att om man ska komma tillrätta med de lite mörkare delarna av supporterkulturen så måste man ta upp den dialogen som fungerade för några år sedan mellan de olika aktörerna. Supporterpolisen, övriga polisen, klubb, SLO:er (Supporter liaison officer, en supporterkompetens och servicefunktion inom föreningarna), supporterklubbarna.
– Samtidigt måste supporterklubbarna också ta ett större ansvar för självsanering kring de sidor som inte fungerar.
– Men på det stora hela har ju Sverige en fantastiskt positiv läktarkultur även om det finns stora utmaningar, inte minst i Stockholm och i derbyna.
Anders Almgren, verksamhetsansvarig på Enable Sverige
– Det finns inte bara en faktor, utan det är flera som måste samvariera.
– En är att de delar av 2024 som var positiva berodde på ett ökat ansvarstagande på läktarna. Det måste fortsätta och förstärkas ytterligare, så att vi inte får bakslagen som kom förra hösten. Här har supportermiljön ett jätteansvar. I grunden handlar det om ett egenintresse, om att skydda en levande läktarkultur.
– Den andra delen är att arrangörer och polisen, men även exempelvis åklagare, fortsätter med vad man länge varit bra på: Ett jämförelsevis balanserat arbete, där man både jobbar klassiskt repressivt med exempelvis lagföring, men även inkluderande och dialogbaserat.
– Orsaken är att ansvarstagandet från supportermiljön, som jag nämnde, det kan vi som jobbar med säkerhet antingen förstärka eller försvaga. Blir betoningen på repression väldigt stor, så kan det öka radikalisering och minska ansvarstagandet. Därför krävs det att vi verkligen tänker efter – att vi värnar balansen.
– Det hörs mycket rop på hårdare tag nu. Man måste förstå att det kan komma till ett rätt högt pris.
Anders Christiansen, lagkapten i Malmö FF
– Jag har sagt det många gånger: Allsvenskan är unik för att det är en sådan fantastisk inramning, och inte bara i Malmö. Det ska vi bevara, för att det är det som gör det attraktivt att spela i Sverige.
– Det gör det kul att spela för oss spelare, och det gör det kul att stå på läktaren när det är fullsatt och bra inramning. Det ska vara rivalitet, det ska vara ett positivt hat, om man kan säga så, mellan klubbarna. Den dynamiken måste finnas där. Sedan får det inte gå över gränsen.
– Jag har inte facit, men jag menar att dialog är det viktiga. Att man pratar med varandra, och försöker hitta en bra relation mellan supportrar, polis, föreningar och Svenska fotbollförbundet.
Anders Torstensson, tränare i Mjällby
– Nu frågar du mig som tränare för Mjällby, och vi är ju inte så drabbade av det egentligen.
– Men man kan ta ett exempel med bangers och bengaler, som inte är tillåtet. Då kommer vi till nästa problem: Hur ska man då stoppa det? På de här stora arenorna är det ju oerhört svårt att stoppa en match, och gå in på en klack för att jaga en enskild supporter.
– Jag tror det gäller att ta armkrok med varandra som man har gjort, till exempel med bangers, som man näst intill har fått bort helt och hållet. Jag har väl hopp om det samarbetet.
– Vi kommer ju samtidigt precis från en genomgång här (på upptaktsträffen) om att allsvenskan har slagit publikrekord, så det går ju definitivt åt rätt håll.
Elsa Alm, styrelsemedlem i Svenska fotbollsupporterunionen (SFSU) och vice ordförande i supporterklubben Änglarna
– Jag tror att supportrarna måste fortsätta med det som en del ultrasgrupper gjorde inför förra säsongen, när man kommunicerade kring inkastad pyroteknik, gick ut gemensamt och sade: Vi ska använda pyroteknik i stämningshöjande syfte – inte som vapen.
– Det var kanske det mest effektfulla som skett på svenska läktarna så länge som jag har varit engagerad i alla fall. Vi märkte direkt att det blev ett helt nytt läge under våren, ett positivt trendbrott.
– Jag tror att det mest avgörande för att vi ska fortsätta den positiva trenden som förra året ändå var, trots vissa bakslag, är fortsatt självsanering. Supporterrörelsen blir nog som bäst och det blir som nog bäst utfall om den får ta ett stort ansvar – och kliver fram och gör det.
Gustav Svensson, lagkapten i IFK Göteborg
– Som med allt annat i livet är det viktigaste förståelse för varandra.
– Det finns ju väldigt många som lägger ned väldigt mycket tid och pengar på att stötta en klubb. Reser på alla bortamatcher, hjälper till, gör tifon. Det är väldigt mycket tid och pengar som läggs från supportrarna, och de lever sig in i matcher på ett oftast väldigt bra sätt. Sedan ska man så klart inte gå över gränsen. Man ska förhålla sig till de regler som finns.
– Ju bättre supportrarna sköter sig, desto lättare blir det för polisen att sköta sitt också. Jag är absolut inte för att man ska bryta några lagar eller regler, och med god kommunikation från polisen så borde det lösa sig på ett bra sätt.
Isak Edén, styrelsemedlem i Svenska fotbollsupporterunionen (SFSU)
– Det är väl egentligen självrannsakan och samverkan, hos alla parter, inom och runt omkring svensk fotboll.
– Alla behöver ta sitt eget ansvar och alla behöver gå så gott som möjligt åt samma håll för att skapa de publikfesterna som vi vill ha – och som vi till absoluta största delen också faktiskt har.
Jakob Forssmed, idrottsminister
– Jag tror att vi är många som ser fram emot allsvensk premiär, och vi har ju en läktarkultur i Sverige som i många fall håller världsklass. Den vill vi verkligen slå vakt om.
– Men samtidigt står fotbollen inför något av en ödesmatch. Att komma tillrätta med omfattande ordningsstörningar och våldsverkare på läktarna.
– Då krävs det att alla gör mer. Att klubbarna flyttar fram sina positioner i att identifiera och stänga av supportrar, att man jobbar mer med skalskydd och tillsammans med arenaägarna ser till att all den här pyrotekniken inte fortsatt kan komma in på läktarna.
– Sedan handlar det också om att supportrarna bestämmer sig tillsammans för att: Vi vill inte ha en sådan här säsong till, och det ligger också på oss att se till att de här personerna som stör ordningen inte får det här utrymmet som de har fått.
Johan Lindvall, generalsekreterare för Svensk elitfotboll (Sef)
– Det viktigaste är att vi fortsätter lyfta den fantastiska supporterkultur vi har i svensk fotboll.
– Vi behöver fortsätta jobba metodiskt med exkluderingsstrategin och dialogen med myndigheter och supportrar. Då blir det här en fin säsong.
Marcus Beckford, ordförande i Bajen Fans
– Först och främst tror jag att många sitter och väntar på den här utredningen som regeringen tillsatte, som ska komma i slutet av april. Jag tror att resultatet av den kommer att styra hela den här debatten.
– Men eftersom vi inte vet exakt vad som kommer därifrån, så kan man väl ändå säga att i stora drag tror jag att vi från supporterhåll måste ha en nyanserad och mogen debatt om hur vi vill ha det på svenska läktare, och ha lite självinsikt.
– Det tycker jag började redan förra året. Ultrasgrupper gick ju gemensamt ut med en kommuniké och pratade om att man skulle sluta sula in grejer från läktarna, och drog någon typ av gräns. Kan man göra liknande saker och prata runt på läktarna, bland grupper och supporterföreningar om hur man faktiskt vill ha det, så tror jag att det kommer gå i rätt riktning.
– Sedan tror jag också att man från myndighet, förbund, inte minst Polismyndigheten, måste ta sitt ansvar och kanske börja jobba på hållbara lösningar i stället för de här populistiska lösningarna som bara handlar om att straffen ska låta hårdare och tuffare. De har visat sig vara direkt kontraproduktiva. Jag hoppas att det inte dyker upp några konstiga idéer från ovan bara för att sätta dit supportrar, utan att de idéer och arbetssätt som jobbas fram är förankrade – både i klubbar och bland supportrarna.
– Sammanfattningsvis tror jag att dialog är lösningen på det hela.
Martin Foyston, tränare i Östers IF
– Jag tror att det handlar om att förstå fansens passion. När jag kom till Sverige 2013 och det var Djurgården–AIK… Jag hade aldrig sett något liknande, framför allt inte i England.
– Det är en balans mellan att ha en säker miljö för barn att komma för att titta på fotboll, men också att tillåta vår atmosfär att förbli speciell.
– Det är många som gör ett bra jobb, men det krävs bara några stycken för att vända strömmen.
– I England har vi mer polis och tränade publikvärdar – personer som faktiskt är på matcherna och säkerställer att reglerna följs. Nu kan man gå med masker och inte bli utslängd från arenan, det hade aldrig hänt i England.
– Så på ett sätt älskar jag atmosfären och hur supportrarna stöttar sina lag, men å andra sidan är antalet poliser här väldigt få jämfört med de större ligorna – och det handlar i slutändan om pengar.
Martin Fredman, säkerhetschef på Svenska fotbollförbundet (SvFF)
– Att arrangörer, supportergrupper samt polis fortsätter sin kommunikation med varandra i syfte att skapa trygga och säkra evenemang.
– Att exkluderingsstrategin fortsätter vara framgångsrik och att personer som begår brott och störningar kring evenemanget blir identifierade och föremål för exkluderingsåtgärder.
– Att arrangörer och arenaägare tillsammans förbättrar skalskydd kring arenorna, i syfte att försvåra och förhindra införsel av farliga och förbjudna föremål.
– Att goda krafter, fantastiska tifon och en positiv supporterkultur får förutsättningar att växa sig ännu starkare.
Oskar Månsson, journalist på Fotboll Sthlm
– Det viktigaste är att de här olika parterna närmar sig varandra.
– Till exempel under åren som föregick ”villkorstrappan”. Då såg man en positiv utveckling på arenorna. Samtidigt som det blev mer publik blev det färre incidenter på olika sätt, och det tror jag hade sin bakgrund i att Svensk elitfotboll och SFSU hade en bra dialog och drev sina frågor lite tillsammans, och att Polisen hade backat lite jämfört med det som kom sedan, som blev ”villkorstrappan”.
– Det tror jag är det viktigaste. Så fort det blir den här prestigen så blir det värre.
– Som ett positivt exempel kan man ta fjolårets ultraskommuniké, där ultrasgrupperna tillsammans gick ut och uppmanade till att inte kasta saker. Det var en låg ribba, får man konstatera, men det spelade roll.
– Sedan är det också viktigt att Polisen ägnar sig åt saker som fungerar, och inte saker som de vill göra för att de vill trycka dit supportrarna igen. Polisen har historiskt sätt varit väldigt intresserade av saker som inte förbättrar situationen, men ointresserade av saker som faktiskt gör situationen bättre.
– Där tror jag att problemet är att man inte kan sträva efter en nollvision, att det inte ska hända någonting på läktarna när det kan samlas 30 000 på en match. Jag tror att man ska försöka jobba med att försöka förbättra det så mycket som möjligt. Att man får den här stämningen, mycket besökare, blandad publik, välkomnande – samtidigt som man framför allt får bort våldsbrotten och kastad pyroteknik. Kan man komma dit, då har man kommit väldigt långt mot en idealbild, menar jag.
– Men om man tror att man kan bli av med bengalerna genom att bestraffa till höger och vänster, bara använda repression – då är man helt snett på det. Det vet vi sedan 20 år tillbaka, att det fungerar överhuvudtaget inte. Då kommer det snarare en motsatt effekt.
Nahir Besara, lagkapten i Hammarby
– Det känns som att frågan är så bred och infekterad på något sätt. Men jag känner att vi behöver lyssna på vad supportrarna har att säga.
– De är människor som betalar pengar för att komma och stötta sitt lag. Lyssna på dem, och hör på vad de vill säga.
Noa Bachner, journalist på Expressen
– Att supporterrörelsen engagerar sig i de här frågorna, och markerar bättre – vad som är acceptabelt och inte. Mot bakgrund av att jag tror att den enskilt största anledningen till att fjolåret blev en förbättring som helhet gentemot 2023 var kommunikén från ultrasgrupperna, där man sade att inkastade föremål och dylikt är inte med i det vi accepterar.
– Jag tycker inte att supporterrörelsen har använt sin kraft och förmåga tillräckligt mycket eller tydligt för att visa vad som är inslag som accepteras och inte.
– Supporterrörelsen är alltid jättebra på att hitta olika måltavlor för det man beskriver som hot mot svensk fotboll, om det så är VAR eller en förbundsordförande, och sedan mobilisera och markera mot det. Men i den här frågan, när det gäller människor som kastar bengaler i huvudet på folk på läktarna eller för att förstöra matcherna, så har man inte varit lika bra.
– Jag tror att det enskilt bästa som kan hända är en nationell mobilisering mot inkastade föremål igen.
Oscar Hiljemark, manager i Elfsborg
– Kommunikation, tydlighet. En välvilja från alla inblandade att det ska bli bra. Vill man inte att det ska bli bra så är det klart att det är enkelt att ställa till det.
– De flesta som älskar fotboll i Sverige bidrar också till att det är en extremt bra kultur när det kommer till stöd för sitt lag, och det ger en inramning som vi alla älskar att få vara en del av.
– Sedan finns så klart situationer och moment som inte alltid faller så väl ut. Ibland blir det fel. Det är klart att det är någonting som vi flesta inte önskar, men tyvärr så sker det ju och då får man väl titta på hur man kan förbättra den typen av situationer och göra det så bra som möjligt för alla inblandade.
Per Engström, sektionschef på polisens Nationella operativa avdelning (Noa)
– Ur polisens perspektiv handlar det om att fotbollsklubbarna under 2025 behöver fortsätta arbeta för att tillse ordning och säkerhet under matcherna. Det handlar både om att sätta in förebyggande åtgärder såväl som att planera för olika ordningsstörande scenarier.
– Exempelvis hur man arbetar med visitationer för att pyroteknik inte ska komma in på arenorna, att arbeta mot maskering, att fotbollsklubbarna kommunicerar med sina supportrar för att åstadkomma en sund läktarkultur samt att fotbollsklubbarna agerar mot störningar av ordning och säkerhet på arenorna när de väl inträffar.
Tryggve Pederby, ordförande i Svenska fotbollssupporterunionen (SFSU)
– Det är viktiga framåt är att supporterrörelsen måste ta ansvar, och det har man ju också gjort. Vi såg en förändring i fjol, och att det var till stor del på grund av den här ultraskommunikationen. Men att fortsätta, att inte släppa på det, att hålla i det under hela säsongen.
– Att de grupperna tillsammans fortsätter hålla i det som bestämts, men också andra supporterföreningar. Att våga sätta gränser. Att vi tillsammans tar ansvar för fotbollen vi älskar.
– Vi i supporterrörelsen är alltid öppna för att prata, och vill verkligen hitta lösningar som är långsiktiga och bra. Jag tror ändå att vi är på god väg, och vi såg en förbättring i fjol. Så jag tror att i stället för att känna att det blev dåligt på slutet och försöka agera och visa krafttag, är det viktiga är att vi nu tillsammans fortsätter på en enad väg.
Läs mer:
Hur skrivs historien om den allsvenska säsongen 2024?
Hammarby tar polisens derbybeslut till rätten: ”Blir någon form av riktvärde”
Så gick det till när polisen bröt Stockholmsderbyt: ”De hade en egen tolkning”
Polischefen: Regionerna har mandat att bryta matcher
Stoppa matcher som protest – ny svensk fotbollstrend?
Publiksuccé i allsvenskan – flera klubbar noterar rekordsiffror
