Två miljarder människor på jorden upplevde minst 30 dagar med riskabel värme mellan juni och augusti 2024. Klimatförändringarna var starkt bidragande till dessa temperaturer.
Det visar en ny rapport från forskarnätverket Climate Central.
”Riskabel värme” råder enligt forskarna under dagar när temperaturen är högre än 90 procent av de temperaturer som uppmätts i samma område under perioden 1991–2020. Det medför statistiskt sett att riskerna för människors hälsa ökar.
Särskilt i tätbefolkade städer ökar hälsoriskerna när kvicksilvret stiger mycket över det normala. Under årets sommar drabbades 180 städer på norra halvklotet av extrema värmeböljor.
Forskarna har använt sig av Climate Shift Index, ett mått som beräknar klimatförändringarnas påverkan på globala temperaturer.
Det visar att extrema värmeböljor på fem dagar eller mer nu är cirka 21 gånger mer sannolika än de skulle ha varit utan klimatförändringar orsakade av människor.
– Höga temperaturer, starkt påverkade av klimatförändringar, hotade miljarder människors hälsa de senaste tre månaderna, säger Andrew Pershing, forskningschef på Climate Central, i ett pressmeddelande.
Den 13 augusti nådde värmen sin topp. Då exponerades över 4 miljarder människor för extremt höga temperaturer.
Forskarna varnar för att ingen plats på jorden är säker från klimatförändringarnas effekter.
De värmerelaterade hälsoriskerna uppstår när temperaturen på en plats avviker från platsens normaltemperatur. Det förklarar Christofer Åström, forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
– 32 grader i Umeå innebär en större hälsorisk än 32 grader i Madrid. För att få samma förhöjda risk i Spanien som i Sverige behöver vi ha några grader varmare i Spanien. Men om temperaturen på två platser avviker lika mycket från det normala blir hälsoeffekten ganska lika, säger han.
Under en värmebölja måste kroppen arbeta hårdare för att bibehålla en kärntemperatur på 37 grader.
– Hjärtat behöver slå snabbare för att trycka ut blodet i de yttre blodkärlen. Man svettas mer för att göra sig av med överskottsvärme, vilket ökar risken för att drabbas av vätskeförlust. Det gör i sin tur att blodet blir tjockare och hjärtat får jobba ännu hårdare, säger Christofer Åström.
Framför allt är det människor med en underliggande sjukdom som ligger i farozonen under en värmebölja. Hjärt- och kärlsjukdom kan göra det svårare för hjärtat att orka med den extra påfrestningen. Även sjukdomar i andningsorganen är en riskfaktor.
– En del av överskottsvärmen kan även avges via andningen. Har du då kol eller någon annan sjukdom i andningsorganen begränsar det din förmåga att kyla ner dig. Värmen blir en extra påfrestning som gör dig sjukare, säger Christofer Åström.
Läs mer:
Värmeböljor får dödligheten att skjuta i höjden
Klimatförändringen ett hot mot människors hälsa
