Ett lyft med maskinen. En kraftig smäll. Sedan helt svart.

När 22-årige Arvid Öhgren vaknar till på backen inne på Northvolts industriområde i december 2023 har han en spräckt mjälte, en bruten fotled och en skadad axel. Men det tänker han knappt på.

– Jag känner bara en fruktansvärd smärta i vänsterarmen.

Den är krossad, nästan helt skild från resten av kroppen. Delar av lyftanordningen till väderskyddet som de ska montera har fallit ned rakt över dem.

Medan någon skriker efter hjälp och larmar ambulans hasar han sig mot en betongpelare och lyfter upp det som är kvar av armen i sitt knä. Han inser att den är förlorad, men att det kunnat gå betydligt värre.

Intill honom ligger hans äldre arbetskamrat, vars liv inte går att rädda.

Arvid Öhgren är långt ifrån ensam om att ha skadats på Northvolt.

Den svenska batterijätten Northvolt vill leda den gröna omställningen till ett samhälle med förnybar energi. De vill skapa världens grönaste batterier till bland annat elbilar.

Innan produktionen i huvudfabriken i Skellefteå ens nått sin fulla kapacitet presenterades nya satsningar. Nya anläggningar i fler svenska städer – och utomlands.

Northvolts batterifabrik i Skellefteå har länge varit både en byggarbetsplats och produktionsplats – samtidigt. Fabriken ska fortsätta expandera ytterligare.

Miljarder har pumpats in i prestigeprojektet från bland annat svenska myndigheter, utländska stater och genom lån från banker. Stora internationella bolag har satsat, investerat och blivit delägare.

De har väntat på snabba resultat, som de blivit lovade.

– Vi lovade mer än vad vi kunde hålla, troligen för att locka investerare. Vem som helst som kan något om batteribranschen vet att tidsplanerna inte är realistiska, säger en källa som haft stor insyn i företaget.

I juni skrotades satsningen på en ny fabrik i Borlänge. Tyska BMW drog samtidigt tillbaka en jätteorder värd nära 22 miljarder på grund av stora förseningar och att batterierna bedömts vara av bristande kvalitet, rapporterade tyska medier.

Northvolt gör stora förluster, och lyckas inte tillverka ens i närheten av den mängd battericeller de hoppats på. Pressen på att det ska gå snabbt har lett till att säkerheten inte alltid prioriterats, enligt flera källor med insyn i verksamheten.

– Det har varit en gigantisk tidspress där underleverantörer installerat maskiner som inte uppfyllt alla säkerhetskrav, säger ytterligare en källa på bolaget.

Det senaste halvåret har tre personer hittats döda i sina hem efter arbetspass på Northvolt. Nyligen började polisen utreda eventuella samband bakom de ännu oförklarliga dödsfallen.

Vad är det som händer innanför batterijättens stängsel?

Arvid Öhgren kommer för alltid vara påverkad av olyckan på Northvolt.

Vid olyckstillfället jobbade han åt en underentreprenör som anlitats inne på batterijättens fabriksområde. En polisutredning pågår fortfarande. Arbetsmiljöverket, som utrett händelsen, fann säkerhetsbrister som sedan dess har åtgärdats.

Arvid Öhgren vill kunna göra samma saker som han alltid gjort. Men att bre smör på en macka, eller knäppa en byxknapp, är svårare med bara en arm.

När DN träffar honom är han bara några dagar från att spela sin första seriematch i fotboll efter olyckan.

Arvid Öhgren berättar att han i vissa matcher brukade möta en 19-årig man, som också jobbade på Northvolt. Den unge mannen är nu död – han utgör ett av de tre oförklarliga dödsfallen som utreds.

DN har tagit del av hundratals dokument från Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och inifrån Northvolt. Materialet visar att minst 26 allvarliga olyckor ägt rum på Northvolts anläggningar sedan 2019.

Fakta.Allvarliga arbetsplatsolyckor.

Allvarliga olyckor och tillbud ska enligt lag anmälas till Arbetsmiljöverket. Det kan vara dödsfall, svåra personskador eller att personer riskerat att skadas. DN:s granskning omfattar allvarliga arbetsplatsolyckor på Northvolts anläggningar.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Det handlar om allt från två dödsolyckor till personer som förlorat en arm eller finger, fått kemikalier i ögonen eller på kroppen, explosioner, bränder och anställda som andats in farlig gas eller rök.

Arbetsmiljöverket har flera gånger konstaterat allvarliga brister i arbetsmiljön.

Dokumenten visar att samma typ av brister återkommit, trots anmärkningar vid bland annat tidigare inspektioner.

DN har under en längre tid också varit i kontakt med ett tjugotal källor i bolaget och andra personer som haft direkt insyn i batterifabriken. Ett par av källorna har även haft insyn högre upp i företaget.

Tio av dem beskriver på olika sätt säkerhetsbrister. Maskiner som inte fungerat, delar av produktionen som tvingats stängas ned tillfälligt för att ingen ska skadas, skyddskläder som inte varit lämpliga och bristande riskanalyser.

Mikael Stenmark, IF Metalls huvudskyddsombud på Northvolt, har i sin roll också sett brister.

– Det har funnits maskiner som inte stannat trots att man tryckt på nödstopp. I tak har det tidigare saknats sprinklers som behövs vid brand, säger han.

DN kan nu avslöja nya uppgifter bakom en av de allra värsta olyckorna – som krävde en ung mans liv.

Den 25-årige mannen lämnade förra sommaren Grekland för ett nytt liv i Skellefteå.

En novemberkväll i fjol hade han påbörjat ett till synes vanligt arbetspass på det nya jobbet på Northvolt.

Under kvällen arbetade han tätt ihop med en kvinnlig kollega. På andra våningen, inne i en av de större byggnaderna kallad DS1, fanns en maskin som behövde underhållas. Maskinen samlar upp och separerar material från själva batteriproduktionen.

Det fanns ingen explosionsrisk där – enligt Northvolts interna riskanalys.

Den unge mannen bar enbart skyddskläder mot kemikalier, inte brand. Den kvinnliga kollegan gick iväg för att hämta något, och den 25-årige mannen inledde arbetsuppgiften ensam.

Plötsligt inträffade en explosion, och den unge mannen blev så allvarligt brännskadad att han senare avled på sjukhus.

Arbetsmiljöverket utredde olyckan och beslutade att åtalsanmäla Northvolt. I beslutet står det att dödsolyckan inte hade behövt ske om batterijätten hade ”vidtagit sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagstiftningen”.

Christer B Jarlås, senior åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, leder den pågående brottsutredningen. Han delar Arbetsmiljöverkets bedömning.

– Ja. Vi utreder ju varför man kom fram till att det inte skulle kunna röra sig om någon explosionsrisk på det här området, eftersom en explosion sedan faktiskt ägde rum. Och orsakade dödsfallet.

Hade kollegan också kunnat dö om hon befunnit sig där?

– Ja, det är min bild, säger han.

Flera månader innan dödsolyckan ska kollegor till den unge mannen som omkom ha larmat om att de hade fel skyddskläder. Det fanns en oro för att brand kunde uppstå, enligt huvudskyddsombudet Mikael Stenmark.

– Men det blev ignorerat. Man bedömde inte att det behövdes eftersom det inte klassades som att det fanns risk för explosioner, säger han.

Enligt åklagaren hade dödsfallet kunnat undvikas om riskanalysen och skyddskläderna hanterats annorlunda.

– Om han hade haft rätt skyddskläder så hade han nog inte behövt dö. Nu hade han på sig skyddskläder mot kemikalier, inte mot brand, säger Christer B Jarlås.

DN har sedan i april sökt Northvolt för en intervju. Bolagets kommunikationschef, Matti Kataja, har upprepade gånger avböjt detta trots att bolaget fått frågor i förväg. Bland annat om dödsolyckan.

Han svarar i stället skriftligt via mejl:

”Som utgångspunkt tror vi att alla olyckor kan förebyggas, men i detta fall skulle vårt interna kontrollprogram behövt gå utanför tänkbar omfattning”.

Bolaget bekräftar att deras dåvarande riskanalys visade att det inte fanns någon explosionsrisk. Sedan dess har ”ett stort antal ändringar” gjorts för att höja säkerheten.

På frågan om varför personal haft skyddskläder mot kemikalier när de uttryckligen ska ha efterfrågat skyddskläder med flamskydd, skriver han att ”detta är något vi får titta närmare på”.

Northvolt bedömer inte att de sticker ut gällande antalet olyckor jämfört med andra bygg- och industriarbetsplatser, och uppger att de satsar mycket på systematiskt arbetsmiljöarbete. Bolaget medger att de vill växa snabbt, men skriver att det aldrig sker på bekostnad av medarbetarnas säkerhet.

Trots att Arvid Öhgren saknar en arm efter den allvarliga olyckan på Northvolt skickar han iväg golfbollen längre än sin motspelare Edwin Lornell – redan vid första hålet på banan utanför Skellefteå.

Tonen är skämtsam mellan de gamla barndomsvännerna. Men den blir snabbt allvarlig när vi pratar vad som hade kunnat hända om Arvid Öhgren stått några decimeter närmare sin kollega den där dagen för ett halvår sedan.

– Men jag är samma person som tidigare och försöker leva på samma sätt, säger han.

Det gäller även hans jobb inom industrin. Han gick tillbaka i tjänst så snart han kunde – bland annat med uppdrag inne på Northvolt.

Han hyser personligen inget agg mot batterijätten och vill inte tänka på om något hade kunnat göras på ett annorlunda sätt, varken i hans eget fall eller för andra som skadats eller dött inne på arbetsplatsen. Det får de pågående utredningarna visa, menar han.

– Jag har haft tur. Jag lever i alla fall.

Så gjordes granskningen.

■ DN har granskat hundratals dokument från bland annat Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och inifrån Northvolt.

■ Det handlar bland annat om inspektionsprotokoll, utredningar, anmälningar, beslut och andra interna dokument från bolaget.

■ Enbart olyckor som klassats som allvarliga, och som ägt rum på Northvolts anläggningar, har tagits med i granskningen.

■ DN har varit i kontakt med ett tjugotal källor inom bolaget och andra personer som haft direkt insyn i batterijättens verksamhet.

■ Intervjuer och researchsamtal har genomförts med bland annat utredare, experter, personer som drabbats av olyckor samt deras närstående.

Läs mer:

Spelet bakom Northvolts skrotade fabrik: ”Vi blev förskräckta”

Efter dödsfallen – Toyota stoppar sina anställda på Northvolt

Share.
Exit mobile version