– Det var som en mardröm. Gatan där vi tog oss ut var fylld av kroppsdelar som vi tvingades kliva över, sade Jeff Angione till Dagens Nyheters USA-korrespondent Lennart Pehrson den 11 september 2001.
Jeff Angione hade precis blivit vittne till USA:s värsta terrordåd någonsin när två flygplan flög in i tvillingtornen World trade center i New York. Ett terrordåd som förutom de 19 kaparna skulle komma att skörda 2 977 människors liv.
Terrorgruppen al-Qaida låg bakom attackerna. Fyra plan kapades, två flög in i World trade center och ett i Pentagon, medan det fjärde kraschade på en åker i Pennsylvania.
Kort efter attackerna förklarade USA:s dåvarande president George W. Bush krig mot terrorismen och invaderade Afghanistan med målet att krossa al-Qaida. Ett fångläger för personer som antogs utgöra ett hot mot USA inrättades på den amerikanska militärbasen Guantánamo på Kuba. Där har den amerikanska staten kunnat hålla personer inlåsta, trots att de inte dömts i en domstol.
Rapporterna om tortyr har varit många. Det har avslöjats att waterboarding, misshandel, sömnvägran och exponering för extremt skrikig musik har förekommit.
Trots vallöfte om att lägret ska läggas ner finns det fortfarande 30 fångar kvar.
– Barack Obama hade ju intentionen och det var en av de första exekutiva orderna han skrev under, att han skulle stänga ner Guantánamo inom ett år efter det att han tillträdde som president. Men det blev helt enkelt för svårt, säger Frida Stranne, statsvetare på Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Shayana Kadidal är advokat och Senior Managing Attorney för Guantánamoprojektet vid Center for Constitutional Rights. Han har företrätt fångarna på Guantánamo sedan fånglägret inrättades 2002.
– Mantrat för oss har alltid varit att de ska dömas eller frias, säger han.
Av de 30 fångarna är det 16 fångar som inte har fått någon rättegång eller dom, men USA anser att de inte utgör någon fara. De ska därför flyttas utomlands, när och var är dock en annan fråga.
– Anledningen till varför de inte har släppts är att USA inte vill skicka dem till sina hemländer, säger Shayana Kadidal.
Även om USA anser att dessa fångar inte utger något hot, vill de att länderna de skickar fångarna till ska hålla ett vakande öga över dem, förklarar Kadidal. USA litar inte på att länder som Jemen och Somalia, som många fångar kommer från, klarar av det.
Förra året rapporterades det att ett antal av dessa fångar skulle skickas till Oman, men det blåstes av efter Hamas attack på Israel 7 oktober.
Bland de övriga 14 finns det tre ”evighetsfångar”. De står inte åtalade för några brott, men de anses heller inte säkra nog att släppas från Guantánamo. Därför hålls de kvar, utan någon rättegång.
De sista elva fångarna är antingen åtalade eller dömda i domstol. Bland dem finns de fem personer som pekas ut för inblandning i terrordådet den 11 september 2001. Khalid Shaikh Mohammed, ”hjärnan” bakom attackerna, är en av dem.
I somras kom det uppgifter om att han och två andra som står åtalade för 11 september attackerna, skulle ha skrivit på ett avtal om att de skulle slippa dödsstraff i utbyte mot deras erkännande. Men efter negativa reaktioner från bland annat offrens anhöriga, brandmännens fackförbund och republikanska politiker drog USA:s försvarsminister tillbaka planerna.
Shayana Kadidal är dock övertygad om att ett avtal är påskrivet och att åklagarna verkligen ville ha denna överenskommelse.
– De vet att ett dödsstraff inte kommer kunna genomföras av flera anledningar, bland annat för att rättsprocessen skulle ta så lång tid och att domen inte skulle kunna verkställas under de åtalades livstid.
Khalid Shaikh Mohammed har blivit 56 år gammal och tiden på Guantánamo har tagit på honom. Enligt Kadidal kommer en rättegång mot Shaikh Mohammed ta åtminstone fem år och sedan minst tio år av överklaganden.
Shayana Kadidal är någorlunda positiv när han spekulerar i framtiden för Guantánamo bay. Även om att stänga lägret helt inte är realistiskt, hoppas han att president Biden ska kunna flytta de fångar som ska få lämna fånglägret innan presidentvalet i november.
– Biden var en av de starkaste rösterna för att stänga platsen, säger han.
Guantánamo bay
Terrorgruppen al-Qaida låg bakom terrordådet mot USA den 11 september 2001. Attackerna var en direkt orsak till USA:s invasion av Afghanistan, där USA hade som mål att krossa al-Qaida och fånga in dess ledare Usama bin Ladin. Han dödades av amerikanska militärer 2011.
2002 inrättades ett fångläger på USA:s militärbas på Guantánamo bay, belägen på Kuba. Fånglägret inrättades för att USA, utan rättegång, skulle kunna hålla personer de misstänkte hade koppling till al-Qaida.
Under åren har omkring 780 personer varit fångar på lägret, en av dem den svenska medborgaren Mehdi Ghezali. Han satt inlåst från januari 2002 till juli 2004, utan att bli åtalad för något brott.
Inför valet 2008 lovade Barack Obama att lägga ner Guantánamo bay, men än i dag finns det 30 fångar kvar på lägret.
