I dag lider miljontals japaner av svår hösnuva, och orsaken kan spåras tillbaka till ett politiskt beslut som fattades för över 70 år sedan.
Efter andra världskriget stod Japan inför en olje- och gasbrist. Som bränslekälla för hem och industri använde sig landet istället av skog. Stora delar av den naturliga skogen skövlades och berg lämnades kala.
Då mötte Japan ett nytt problem. De kala bergen ökade förekomsten av översvämningar och jordskred.
Lösningen blev ett omfattande återplanteringsprogram, där endast två trädslag planterades. Stora monokulturer växte fram av japansk ceder (sugi) och ädelcypress (hinoki) över hela landet. Trädslagen växer snabbt och är användbara inom byggindustrin, men beslutet skulle komma att få oväntade konsekvenser.
Under de första decennierna efter planteringarna var problemen få. Men när träden nådde mognad på 1980-talet började de producera stora mängder pollen. Samtidigt minskade efterfrågan på inhemskt trä, vilket ledde till att många skogar lämnades utan skötsel.
Resultatet blev att pollenhalterna steg dramatiskt, och i dag uppskattas det att omkring 43 procent av den japanska befolkningen lider av pollenallergi.
Pollenkrisen har blivit ett nationellt hälsoproblem och många japaner tvingas bära munskydd under våren. Försäljningen av allergimediciner har skjutit i höjden och stora samhällsekonomiska kostnader har tillkommit i form av sjukfrånvaro och minskad produktivitet.
År 2023 förklarade Japan allergierna som ett nationellt problem och en ny plan lades fram. På 30 år ska pollenhalter minska med 50 procent. Som ett första steg i planen ska skogsarealen med cederträd minska med 20 procent – vilket kan bli en stor utmaning.
Faktum är att landet är en av världens mest skogsklädda industrialiserade nationer, med skog som täcker 68 procent av landytan. Av detta utgör en tredjedel ceder- och cypresskog. I jämförelse är 34 procent av USA:s yta täckt av skog, medan motsvarande siffra för Storbritannien är 13 procent.
