Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.
Konsert
Herbert Blomstedt och Norrköpings Symfoniorkester
Musik av Johannes Brahms
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent: Herbert Blomstedt
Scen: De Geerhallen, Norrköping
Herbert Blomstedt fick sin första fasta tjänst som 27-åring. Året var 1954 och positionen chefsdirigent för Norrköpings Symfoniorkester. Sedan dess har mycket hänt.
Orkestern har vuxit från en kammarensemble med ett trettiotal musiker till en fullstor symfoniorkester, numera en av landets främsta. Och Blomstedt har blivit en dirigent av internationellt format, med en karriär som få svenska kollegor varit i närheten av.
Den ömsesidiga lojaliteten har sedan dess bestått. Han har själv beskrivit åren i Norrköping som avgörande för sin konstnärliga utveckling, och talar med tacksamhet om hur orkestern tog emot honom med entusiasm som ung. Nu finns en vilja att ge tillbaka, i ett läge där orkestern står inför ekonomiska utmaningar.
På programmet står Johannes Brahms symfoni nr 3 och 4. Redan på 1950-talet dirigerade Blomstedt trean här. Han har alltså haft runt 70 år på sig att förfina sin tolkning. Men knappast i en linjär mening – han beskriver sig gärna som en ständig nybörjare. Alltid nyfiken, aldrig slentrian.
Brahms är en uttalad favorit, som han kallat en ”lycklig förening av titanen Beethoven och drömmaren Schubert”. Blomstedt dirigerar, som så ofta, utan överflöd på känslorna. Han återkommer till tanken att dirigenten är liten i jämförelse med mästerverken han framför. Det är inte han som ska höras, utan musiken. Samma hållning präglar orkestern: ett spel som söker mening snarare än effekt.
Det är också där Blomstedts styrka ligger. Allvaret uppstår inte genom att pressas fram, utan genom en konsekvent musikalisk idé. Uttrycket är återhållet men likväl laddat. Det existentiella finns i den musikaliska hållningen, att på något sätt underordna sig verket och stå i musikens tjänst. Genom denna konstnärliga drivkraft tycks han frammana en vördnad från både orkester och publik.
Kvällen avslutas med en specialskriven fanfar och en utnämning till hedersdirigent vid Norrköpings Symfoniorkester, inte en dag för sent. Så är cirkeln sluten.
Läs fler konsertrecensioner och fler texter av Anna Bjermqvist.
