Vad är Stegra?
Stegra grundades år 2020 – då under namnet H2 Green Steel – av det svenska investeringsbolaget Vargas, som drivs av bland andra riskkapitalisten Harald Mix.
Visionen var att vända uppochned på processen i en av världens smutsigaste industrier – stålet står för 7 procent av de globala klimatutsläppen – och sälja nästintill fossilfritt stål.
Valet av plats för jätteprojektet föll på Boden. Där byggs nu ett försenat stålverk och en anläggning för grön vätgas, som tidigare planerades stå klar i år. Enligt bolagets uppgifter är anläggningarna just nu klara till drygt hälften.
Bakom bolaget finns förutom Vargas en krets av internationella ägare och det svenska pensionsbolaget AMF. Men den stora delen av Stegras finansiering består av lån på omkring 50 miljarder kronor.
Vad är det som har hänt?
Pengarna i bolaget verkar vara på väg att ta slut. Och någon ny finansiering finns ännu inte på plats.
Så sent som förra hösten hade Stegra drygt 70 miljarder kronor i finansiering för fabriken i Boden. Vd:n Henrik Henriksson uppgav då att det var mer än tillräckligt för att finansiera bygget. Men förutsättningarna har förändrats och bolaget försöker nu få in nytt kapital innan fabriken har färdigställts.
Financial Times har, med hänvisning till källor, rapporterat att risken för konkurs har diskuterats i styrelsen och att ett krismöte skulle hållas på tisdagen. Enligt tidningen bränner bolaget omkring tre miljarder kronor i månaden – en takt som gör att pengarna kan vara slut innan jul.
Totalt behövs det, enligt bolaget, omkring 10 miljarder kronor som måste till i form av investerarkapital, lån och ”strategiska partnerskap” för att kunna färdigställa bygget.
Hur mycket investerarna har åtagit sig att bidra med har ingen gått ut med, men det når inte upp i tio miljarder. Samtal kring den resterande delen pågår fortfarande mellan Stegra och ”en bredare investerargrupp och lånekollektiv”, enligt bolaget.
Låter inte det väldigt likt Northvolt?
Jo, det finns flera gemensamma nämnare mellan de två gröna industrisatsningarna, även om Stegra avvisar paralleller till den kraschade batteritillverkaren.
Det mest uppenbara är att de har samma medgrundare – Harald Mix via investeringsbolaget Vargas – och en överlappande ägarkrets. Dessutom har båda projekten kapitaliserats på liknande sätt med en stor andel lånefinansiering.
Precis som Northvolt baseras Stegras kalkyler på framtida intäkter från kunder inom bland annat fordonsindustrin, som förbundit sig att köpa deras produkter. I fallet Northvolt visade det sig dock att exempelvis BMW senare kunde dra tillbaka sin order i miljardklassen.
Det finns också viktiga skillnader. Stegra har till exempel uppfyllt Riksgäldens kriterier för att få lånegarantier, vilket Northvolt aldrig gjorde. Själva produkten, tillverkningsprocessen och marknaden är också helt olika för de två bolagen.
Hur allvarligt är läget?
En indikation på ekonomisk kris i ett företag kan vara skulderna hos Kronofogden. Här är läget inte alls lika allvarligt som det var för Northvolt när rapporteringen om batteritillverkarens finansiella problem intensifierades under senare halvan av förra året.
I september 2024 hade bolaget pågående betalningsförelägganden motsvarande knappt 17 miljoner kronor fördelat på ett 30-tal ärenden. På några veckor växte summan till 90 miljoner och 88 ärenden och i november – strax innan bolaget tvingades ansöka om konkursskydd – hade bolaget förelägganden för över en halv miljard kronor hos Kronofogden.
Det var uppenbart att Northvolt hade dragit i handbromsen och slutat betala sina leverantörer. Så tycks inte fallet vara med Stegra.
Bolaget har, enligt ett utdrag från förra veckan, totalt tre pågående betalningsförelägganden hos Kronofogden som rör sammanlagt 991 000 kronor. Totalt under året har bolaget fått betalningsförelägganden om 2,9 miljoner kronor riktade mot sig.
Vad betyder det här för Boden och svenska skattebetalare?
För Bodens kommun skulle en konkurs i Stegra kunna bli en katastrof. Kommunen uppger att den har gjort investeringar på 600–700 miljoner kronor – med lånade pengar – i bostäder och infrastruktur kring det nya stålverket. I gengäld hoppas de på nya arbetstillfällen, fler invånare och en större skattebas. Om projektet havererar helt sitter kommunens invånare kvar med skulden.
Svenska staten sitter också som garant för en del av Stegras lån. Hur mycket av summan som hittills har betalas ut är dock sekretessbelagt. Vad som är säkert är att de pengarna står på spel vid en eventuell konkurs eller rekonstruktion.
Läs mer:
Kris i Europa: ”Grönt stål har avgörande fördelar”
Harald Mix avgår som ordförande i Stegra
