Könshormonet testosteron har satts i samband med olika sorters beteenden. Att män med högre nivåer av detta hormon till exempel är mer risktagande och har en starkare tävlingslust.
– När vi pratar om risktagande tänker många kanske till exempel på bungy jump eller andra fysiska aktiviteter. Inom nationalekonomi mäter vi i stället risktagande utifrån ekonomiska beslut, säger Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Risktagande och saker som själviska alternativt icke-själviska beteenden är också uttryck för grundläggande ekonomiska preferenser, som kan förklara varför vissa exempelvis är mer aktiva på finansiella marknader än andra, eller donerar mer till välgörenhet. Det vill säga saker som kan få ekonomiska konsekvenser.
– Om vi vill förstå de här preferenserna måste vi veta vad som styr dessa beteenden, säger Anna Dreber Almenberg.
Problemet har dock varit att de studier som ligger till grund för dessa samband mellan testosteron och olika sorters beteenden har varit små. För små, ansåg Anna Dreber Almenberg och hennes kollegor, både i Sverige och utomlands, som nu genomfört den största studien av dem alla.
1 000 män – tio till tjugo gånger fler än i tidigare studier – i åldern 18 till 45 år rekryterades från tre platser i Kanada. Männen slumpades till att antingen få 11 milligram testosteron som en engångsdos eller verkningslös placebo. 30 minuter senare, när hormonet hade börjat verka, deltog de i olika välkända experiment inom beteendeekonomi som mäter risktagande, generositet, tävlingslystnad och rättvisepreferenser.
Resultatet, som nu presenteras i tidskriften PNAS, visade inga statistiskt säkerställda effekter på något av de sammanlagt nio utfall som forskarna undersökte. Män som fick testosteron betedde sig alltså likadant som de som fick placebo, stick i stäv mot vad tidigare forskning visat.
– Jag trodde att testosteron skulle öka risktagandet, men det fanns verkligen ingen effekt. Jag blev ganska förvånad faktiskt, säger Anna Dreber Almenberg.
Är det ett problem att deltagarna fick testosteron som en engångsdos?
– Det är en begränsning, så klart. Det är möjligt att svaret hade blivit annorlunda om de hade fått testosteron i en annan dos eller under längre tid. Det vet vi inte, utan mer forskning krävs.
Medförfattaren Justin M. Carré, professor vid Faculty of Arts and Science vid Nipissing University i Kanada, anser att studien är viktig eftersom den ifrågasätter idén att kortvariga svängningar i testosteronnivåer kan förklara varför vissa personer tar större ekonomiska risker, avvisar orättvisa erbjudanden eller agerar mer tävlingsinriktat i livet.
















