Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 exploderade prisökningarna. Potatisen, äggen och kaffet gick upp över 20 procent på ett år. För en barnfamilj med två barn innebar det 2 200 kronor extra per år, enligt Konsumentverket.
Pristoppen nåddes vintern 2023. Sverige kokade. Vänsterpartiet krävde pristak, som i Frankrike. Allt fler undrade: Vad låg egentligen bakom prisökningarna?
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kallade till sig svensk dagligvaruhandel.
Sergels torg fylldes.
Nej, jag skojar.
Hon kallade tre personer: vd:arna för Coop Sverige, Axfood och Ica-gruppen – företagen som tillsammans säljer 80 procent av all mat i Sverige.
Ica dominerar med hälften av all livsmedelsförsäljning, varav drygt en tredjedel sker i de största butikerna: Ica Maxikedjan. Den har vuxit sedan 1990-talet och har i dag ett 90-tal butiker.
Efter mötet vintern 2023 sade finansministern till DN att det vore ”oacceptabelt om någon höjer priserna i onödan”.
Bredvid henne stod Ica-gruppens vd Nina Jönsson. Hon pekade ut matproducenterna som de största prishöjarna. Vd:n för Svensk Dagligvaruhandel, Karin Brynell, hävdade att butikerna ”gör vad de kan för att hålla nere livsmedelspriserna”.
Alltså: handlarna passade inte på att tjäna pengar under krisen. Lät det som.
Att driva matbutik är nämligen en mager affär, för de flesta. Vinsten ligger på runt 2,5 procent, enligt Konkurrensverket – långt under näringslivets snitt på åtta.
Men Konkurrensverket kunde konstatera att branschens högsta lönsamhet fanns hos marknadsdominanten Ica. Allra högst låg de stora Ica Maxibutikerna på omkring 4–5 procent – som därmed blir intressanta att granska.
Efter mötet fick Konkurrensverket i uppdrag att utreda prisökningarna på sju basvaror: smör, bröd, ägg, kyckling, matolja, potatis och ost – mellan januari 2021 och april 2023.
Fyra ord sammanfattade uppdraget: Vart tar pengarna vägen?
Ett år senare kom svaret:
Ukrainakriget påverkade, och matproducenterna stod för en del. Men nära en tredjedel av prisökningarna berodde på att Ica och andra kedjor ”ökat sina egna marginaler i kronor”.
Konkurrensverket skrev rakt ut att detta lett till ”mycket höga prisökningar i konsumentledet”.
Myndigheten slog fast att:
”Dagligvaruaktörerna har, på grund av marknadsmakt, kunnat öka vinstmarginalerna genom att tillämpa oligopolistiska prisstrategier mot konsumenterna.”
På butiksgolvet, bland isbergssallad och mellanmjölk, hade Ica Maxibutikerna under året med de kraftigaste prisökningarna sedan 1950-talet – 2022 – en genomsnittlig rörelsemarginal på 4 procent.
Medelvinsten per butik: 17,9 miljoner kronor. Aktieutdelningen: 13,9 miljoner.
Det räckte till elva nya Porsche 911 Carrera.
En mer än året innan.
Under 2023, när debatten om matpriserna gick som hetast, minskade vinster och utdelningar något. Men den genomsnittliga utdelningen låg fortfarande på 12,2 miljoner kronor – som räckte till en villa i Stockholmsförorten Enskede.
I mars i år kallade finansminister Svantesson återigen de tre matjättarnas vd:ar till sig efter nya prisökningar. Utanför riksdagen demonstrerade människor med plakat: ”Mat för alla.”
Ica Sveriges vd Eric Lundberg svarade i ett pressmeddelande: prisökningarna berodde på ”faktorer långt utanför butikernas kontroll – krig, politisk instabilitet, dåliga skördar.”
Lagom till midsommar släppte Konkurrensverket en ny rapport med en tydlig slutsats: Butikerna har höjt matpriserna mer än motiverat.
Samma dag avslöjade Dagligvarunytt att Konkurrensverket inlett ett tillsynsärende mot Ica – misstänkt för konkurrensbrott. Ärendet pågår fortfarande.
Och nu kan både DN och Dagligvarunytt avslöja: Ica Maxibutikernas vinstmarginal 2024 ökade från 3,8 till 4,1 procent. Detta samtidigt som matpriserna för tredje året i rad ökade mer än samhällets allmänna prisökningar (KPI) enligt SCB.
En genomsnittlig butik tjänade 22 miljoner kronor och delade ut 12,1 miljoner.
Marginalen på 4,1 procent kan jämföras med Coops mest framgångsrika förening, Nords. Deras vd Henrik Skyttberg sa nyligen till DN att han siktar på en vinstmarginal på omkring 1 procent – tillräckligt, enligt honom, för en offensiv satsning på nya storköpsbutiker.
Den stora bilden är klar:
Trots att Ica säger sig göra allt för att sänka matpriserna, ökar både vinstmarginalerna och utdelningarna.
Det är en paradox som väcker frågan på nytt:
När maten blir dyrare – vem tjänar egentligen på din matkasse?
Läs mer
Ökad försäljning för Ica Maxi – så bra går din lokala stormarknad
















