Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
”Färre behöriga lärare, större klasser och betygsinflation, så kan vi inte ha det i svensk skola”, deklarerade Simona Mohamsson (L) i Agenda i helgen. Hon konstaterade vidare att ”vi har haft ett friskolesystem i snart 30 år, man har haft lång tid att självsanera”.
L-ledaren var kristallklar: Liberalerna tycker att det är dags att förbjuda vinster i skolan. Samtidigt är det lika tydligt: Den som vill förbjuda vinster i skolan ska inte rösta på Liberalerna.
För det finns flera partier som vill göra som L, påtalade programledaren Tomas Nordenskiöld i SVT. Kan Mohamsson samarbeta med Magdalena Andersson (S) för att stänga ute börsbolagen från skolan?
Svaret var talande: ”Min utgångspunkt är att lägga fram förslag som har majoritet på vår sida av politiken”. Saken är bara den att både Moderaterna och Sverigedemokraterna är hårdnackade motståndare till att förbjuda skolbolag.
Tror Liberalerna att de ska få med sig de andra på en betydligt mer dramatisk förändring?
Liberalerna har kämpat hela mandatperioden med att omreglera friskolesektorn just för att minska möjligheterna att göra vinst. Flera utredningar har producerats. Men i princip ingenting har klubbats som lagstiftning. Och det beror förstås på att SD och M blockerar.
Tror Liberalerna att de ska få med sig de andra på en betydligt mer dramatisk förändring? Att Sverigedemokraterna i det nya Tidöavtal som Simona Mohamsson säger sig vilja ha, ska vika ner sig både om ministerposter och i L:s hjärtefråga?
Det gör inte aktiemarknaden, noterade Tomas Nordenskiöld – friskolebolaget Academedia har rusat på börsen sedan Liberalerna lanserade sitt förslag om vinstförbud.
Faktum är att utspelet framstår som rätt populistiskt: inte som ett försök att stoppa skolbolagen, utan att lura väljarna – som ju i mycket hög utsträckning vill stoppa vinsterna.
Det är förödande för bilden av L som seriöst skolparti.
Och det är inte ett olycksfall i arbetet. Det förstår man när man ser vad mer Liberalerna just nu presenterar.
”Vi ska skapa en skola som präglas av disciplin”, slår Mohamsson fast. ”Ordning och reda” var L:s löfte 2022, och efter att ha misslyckats med att åstadkomma någon märkbar förändring i den riktningen höjer man alltså tonläget inför 2026.
Just den typen av tuffhetssignalering kan man nog få med sig de andra Tidöpartierna på – i alla fall om man riktar in sig på skolorna i utanförskapsområden. Men hur seriösa är förslagen?
Visst kan det finnas skäl att skruva på skrivningarna i skollagen om elevinflytande. Men avskaffa? ”Sitt still och håll tyst” – är det budskapet till svenska barn?
Ta det här med att lärare ska kunna straffa barn, eller som L kallar det när elever beordras att plocka skräp inför kamraterna: en ”gottgörande insats”. Menar man allvar?
I så fall får man gärna berätta mer om hur man tänkt sig sin nya disciplinlinje. Ska, exempelvis, vårdnadshavare informeras före eller efter att bestraffning utställs – eller inte alls?
Och visst kan det finnas skäl att skruva på skrivningarna i skollagen om elevinflytande. Men avskaffa? ”Sitt still och håll tyst” – är det budskapet till svenska barn?
Som Jonatan Lamy, ordförande i Sveriges elevkårer, noterar så hade kanske pedofilskandalen på Engelska skolan i Karlstad kunnat undvikas om de vuxna lyssnat på elever som larmade om lärarens gränslösa beteende.
Just klass- och elevråd är också en utmärkt introduktion till svensk mötesdemokrati, som ger grundläggande färdigheter att fungera i alltifrån bostadsrättsföreningen till föreningslivet.
Skolfrågan ska bära L över 4-procentspärren nästa år är tanken.
Enligt mätningarna äger partiet fortfarande frågan bland de fyra till höger. Simona Mohamsson är utbildningsminister och kan i den rollen leverera riktig förändring.
Och så gör Liberalerna så här.
Läs mer:
Martin Liby Troein: Moderaterna hade rätt om bidragen – för 20 år sedan
DN:s ledarredaktion: Moderaterna behöver en plan B (och C)
