Ett av Sveriges mest långlivade biståndssamarbeten, det med Tanzania, ifrågasätts när landet efter veckans val upplevt det värsta våldsutbrottet i modern tid.
Regeringspartiet CCM:s ledare Samia Suluhu Hassan utsågs på lördagen till vinnare efter att hon fått 97,66 procent av rösterna i ett val utan motståndare. Det största oppositionspartiet Chadema har bojkottat valet i väntan på demokratiska reformer och dess partiledare Tundu Lissu står därför åtalad för landsförräderi. Det mindre oppositionspartiet ACT Wazalendo har samtidigt förbjudits på valtekniska grunder.
Omfattande protester har brutit ut i en mängd städer över hela landet och hundratals människor tros ha dödats av säkerhetsstyrkorna. Det handlar om minst 500 döda uppger diplomatkällor för BBC.
– Det är extremt oroväckande det som skett. Vi har fått rapporter om att valet inte har gått rätt till och att man har försökt begränsa internet. Det är många döda och skadade men vi vet inte vilken skala det handlar om. Och det är ett problem i sig, att det finns för få journalister på plats, säger biståndsminister Benjamin Dousa till DN.
Nästan inga internationella medier har fått ackreditering och tillgången till information är extremt begränsad.
Chadema hävdar att dödssiffran stigit till runt 850 döda. Sannolikt handlar det om våld på en helt ny skala i ett land som vanligtvis är ett av de fredligaste i Afrika.
– Vi har partiaktivister över hela landet och vi baserar vår siffra på inrapporterade dödsfall från bårhus och sjukhus, säger Deogratias Munishi, Chademas internationella talesperson, på telefon till DN.
Han befinner sig i grannlandet Kenyas huvudstad Nairobi och försöker hålla kontakt med partikollegerna i hemlandet trots begränsningarna av kommunikationer.
Redan i september skickade Chadema ett brev till svenska regeringen där man varnade för att valet skulle bli en farsartad föreställning och vädjade då om att Sverige skulle ompröva sin hållning när det gäller bistånd till landet.
Centralt för Chadema är åtalet mot deras partiledare Tundu Lissu. Han riskerar dödsstraff om han fälls, dock har inga dödsdomar verkställts sedan 1990-talet.
– Sverige har en roll att spela för ni har länge varit en vän till vårt land. Sverige är en förkämpe för mänskliga rättigheter och demokrati och det vore helt i linje med svensk utrikespolitik att stoppa samarbetet, säger Munishi till DN.
Det kan bli aktuellt med en omprövning av biståndet, enligt biståndsministern.
– Strategin som täcker Tanzania löper ut vid årsskiftet och vad som händer de kommande veckorna kommer att prägla hur vi ser på landet. Men det handlar inte bara om de senaste veckorna utan de senaste decennierna. Det är inte ett jättemycket bättre land i dag än vad det var på 1970-talet, säger Benjamin Dousa.
Det svenska biståndet till Tanzania började redan på tidigt 1960-tal. I samband med 50-årsjubileet av biståndssamarbetet, inledde Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, en omfattande utvärdering av biståndet som publicerades 2016. Den slog fast att svenskt bistånd – mer än 60 miljarder kronor genom åren – inte hade lett till någon fattigdomsminskning under de första decennierna och under några år på 1980-talet direkt förvärrade situationen eftersom det sinkade nödvändiga reformer av ekonomin.
– Vi har inte sett det reformtempo, de framsteg inom demokratisk utveckling och institutionsbyggande som man kan förvänta sig, säger Benjamin Dousa.
På senare år har biståndet bland annat gått till infrastrukturutveckling, utbildning och jordbruk och är värt runt 700 miljoner kronor om året. 2024 hade biståndet sjunkit till drygt 500 miljoner kronor.
Under alla år har samma parti styrt i Tanzania: Chama Cha Mapinduzi (Revolutionspartiet) som i dag är en av de längst regerande regimerna i världen.
Det var tidigare det enda tillåtna partiet i landet men efter kalla krigets slut, tvingades man under press från biståndsgivare i väst att tillåta konkurrens från fler partier.
Chadema är det parti som blivit den största utmanaren för CCM och som mest fick de 40 procent av rösterna i 2015 års val. Men den dåvarande CCM-ledaren John Magufuli, känd under smeknamnet ”Bulldozern”, vred åt tumskruvarna och landet rörde sig fort i en auktoritär riktning under hans ledarskap.
När han dog i förmodad covid 2021, tog vicepresident Samia Suluhu Hassan över styret och många hoppades då att regimen skulle mjukna. Men ”Mama Samia” förefaller nu ännu mer hårdför än sin företrädare.
I ett uttalande skriver Tanzanias regering att valet har varit ”transparent och i linje med demokratiska principer” och att ”isolerade störningar av lag och ordning har ägt rum i några delar av landet”.
– Det är helt enkelt inte sant. Folk reser sig över hela Tanzania och det är inte bara våra och andra partiers medlemmar utan en bredare revolt. Och det blir bara större när folk ser hur vapen som betalats med deras skattepengar används för att döda deras vänner och släktingar, säger Deogratias Munishi.
Afrikanska unionen har gratulerat CCM till segern i valet, något som är i linje med AU-policy som ofta syftar till att legitimera sittande regeringar. Men det är värt att notera att Sydafrika, det mest inflytelserika landet i det regionala samarbetsorganet SADC där Tanzania ingår, inte vill ge grönt ljus till processen. CCM:s systerparti ANC påpekar i ett uttalande att deras valobservatörer ”inte kunde genomföra sitt arbete” när de rest till Tanzania som utomstående valobservatörer, vilket är en ovanlig markering.
Någon omedelbar markering från svenskt håll i form av stoppat bistånd är inte aktuell, enligt biståndsministern.
– Men vi utesluter ingenting. Just nu är det viktigt att hjälpa svenskar som är på plats, det är vårt fokus under de kommande dagarna.
