Dalen har gott om spelare i truppen som är födda en bra bit efter millennieskiftet. Vad lagkamraten Ketil Kronberg sysslade med våren 2000?
Han spelade VM på hemmaplan med Norge.
– Innebandyn såg ganska annorlunda ut på den tiden, konstaterar han.
– Jag spelade i Norge till jag var 25 år. Där var det ganska lugnt, ett par träningar i veckan. När jag kom till Sverige började elitsatsningen. Hade jag börjat i ett svenskt lag när jag var 17 eller 18 hade jag kanske inte hållit på så här länge.
Hur länge tror du att du kan spela?
– Just det där med 50 är något jag sagt till barnen. När det blir snack om huruvida det ska bli ett år till, då brukar de alltid säga: ”Ja, men du har ju sagt att du ska spela till du är 50.”
Han fortsätter:
– Men jag har nog inte heller varit speciellt nära att sluta. Ibland under säsong kan jag tänka att: ”Fan, det hade varit skönt att slippa det här, och bara åka utomlands eller på fjällsemester med kompisar. Göra andra saker.”
– Men i slutändan blir det en fortsättning, och det betyder väl att jag tycker att det är så pass roligt. Sedan kommer det vara jobbigt att sluta, men jag tror det kommer att vara ganska skönt också, på vissa sätt.
Det finns alltså rutinerade spelare, och så finns Ketil Kronberg. 44-åringen har gjort över 500 matcher bara för Dalen, och därtill över 400 mål och 300 assist i Umeåklubbens tröja.
– Jag är en ganska snäll lagkompis, skulle jag säga. Jag försöker hjälpa de yngre spelarna så gott det går, utan att hela tiden berätta vad de ska göra, säger han om sin roll i truppen.
– De ska ha sin egen stil, och jag försöker komma med tips i stället för att rätta och vara på dem hela tiden.
Läs mer:
Måns Parsjö: ”Jag har haft min egen lilla ideella antizorroförening”
Nya innebandyregeln: Ta ner skorna från sargen
