För 20 år sedan lade Försvarsmakten ner Batteri Galterö i Göteborgs inlopp. Kanonerna och eldledningscentralen under klipporna ansågs ha gjort sitt.
Men på måndagen gjorde sig det skärpta omvärldsläget sig påmint där igen.
Under en blek novembersol blev det platsen för statsministerns och nye ÖB:s första gemensamma förbandsbesök.
Fingerat anfall mot fiender som upptäckts på ön sydväst om Vinga, bordning av ledningsfartyget HMS Skaftö från en Stridsbåt 90, en snabbuppsättning av Robot 17, demonstration av hemlig teknik, möte med prickskytt som ser fram emot nytt gevär med 1300 meters räckvidd – och en stund med sökhunden Pingo när den nosade fram vapendelar under ett förråd.
– Vi befinner oss i en systemkonflikt mellan Ryssland och det kollektiva väst, hade ÖB Michael Claesson tidigare på dagen sagt till 800 uppställda anställda och värnpliktiga vid Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4.
– Vi har en gråskala nu i fråga om vad som är fred och vad som är krig, sa i sin tur statsminister Ulf Kristersson, samma dag som MSB började skicka ut fem miljoner exemplar av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”.
Den tajmingen var en tillfällighet.
– Men det är en sån tid just nu, att det hänger ihop. Och det är igen slump att jag och ÖB vill göra flera gemensamma resor och se förband med gemensamma ögon, säger Ulf Kristersson.
Även om det fanns plats för skratt och avslappnade former mellan statsminister, ÖB, soldater och officerare ute på Galterö, var det påtagligt att ett allmänt spänt säkerhetsläge upplevs även hos ett svenskt förband.
Polen meddelade i helgen att militären där skärpt beredskapen vid gränsen mot Ukraina med anledning av det kraftfulla anfallet från Ryssland.
Men någon höjd beredskap – som i så fall beslutas av regeringen – är inte aktuell i Sverige, säger ÖB Michael Claesson till DN.
– Vi har en städnig dialog med regeringen men vi ligger kvar i med grundberedskap, säger han.
Just beredskapen för att möta ett överraskande anfall från Ryssland har dock de senaste två veckorna kopplats till regeringens beslut att säga nej till 13 ansökningar om vindkraftsparker i Östersjön.
Det meddelades med hänvisning till att det skulle riskera att halvera tiden som Försvarsmakten skulle få på sig att upptäcka inflygande ballistiska robotar från, till exempel, ryska enklaven Kaliningrad.
Beslutet har lett till åtskillig kritik.
– Det här är extremt förvånande. Det är väldigt mycket elproduktion som regeringen säger nej till, sa en av kritikerna, Lina Kinning på branschorganisationen Svensk vindenergi.
– Jag tror att den svenska regeringen kommer att behöva trimma beslutet, sa Tobhias Wikström, energikonsult och före detta stridspilot, i DN.
Debatten tog ny fart då försvarskoncernen Saabs vd Micael Johansson i en intervju tycktes ge de som kritiserat regeringen rätt.
– Våra sensorer kan hantera den typen av vindkraftverk, för att de inte ska skymma vad man försöker titta efter, sa Micael Johansson.
Samtidigt sa han ”det kanske finns ett bredare perspektiv som kanske Försvarsmakten får svara på, om varför det här kan vara svårt att hantera ur ett försvarsmaktsperspektiv”.
– Men just våra sensorer klarar ju av att se igenom sånt som vindkraftverk för att fortfarande skapa en bra lägesbild, sa Micael Johansson.
Ute på Galterö säger såväl statsministern som ÖB att de senaste dagarna haft egna samtal med Saabchefen om dennes uttalanden.
– Jag har själv pratat med Saabchefen, har var rätt kraftigt missförstådd. Vi har exakt samma syn på detta, säger Ulf Kristersson.
– Jag kan bara konstatera att det finns människor nu som tycker att man kan chansa och hoppas att det går, och regeringen tillhör inte de som chansar i det här läget. Vi gör samma bedömning som Försvarsmakten gör.
Statsministern upprepar att regeringen samtidigt sa ja till en vindkraftpark på västkusten, Vattenfallägda Poseidon.
ÖB Michael Claesson säger att även han talat direkt med Saabchefen. På frågan om vem som ringde vem säger Claesson:
– Han hörde av sig.
Enligt Ulf Kristersson kände sig Micael Johansson missförstådd?
– Ja.
Har du själv gått in i detaljerna i frågan?
– Ja, det har jag, i tillräcklig omfattning. Jag känner mig trygg med det underlag som vi har lämnat, och regeringen har att göra det samlade övervägandet mellan olika parametrar.
ÖB Michael Claesson säger också att regeringens avgörande om vindkraften i Östersjön ”sätter mitt uppdrag i fokus”.
– Det är en förutsättning för att jag ska kunna lösa mitt uppdrag.
