Redan i september varnade Putin för vad som skulle hända om USA gav efter för Ukrainas önskan att kunna anfalla mål djupt inne på ryskt territorium med amerikanska robotar.
Det skulle betraktas som en krigsförklaring från USA:s och Natos sida, förklarade han, och ”i grunden förändra konfliktens själva essens och natur”.
Kremls planer offentliggjordes vid samma tillfälle: Putins talesperson Dmitrij Peskov förklarade att ”upptrappningen från USA och inblandningen i Ukraina från det kollektiva väst” kunde tvinga Ryssland att ompröva sin kärnvapendoktrin.
Länge tycktes dessa hot fungera. USA levererade avancerade vapen till Ukraina, men med kraftiga restriktioner: de långskjutande Atacms-robotarna fick bara skjutas mot mål som låg nära fronten. Vita huset befarade att det kunde leda till en upptrappning och en spridning av kriget.
Även andra västledare var till en början av samma uppfattning. Sommaren 2022 sade Frankrikes Emmanuel Macron att väst inte bör ”förnedra” Putin, eftersom det måste kvarstå en möjlighet till diplomatisk lösning när striderna upphör.
Och Tysklands Olaf Scholz förklarade varför han inte skickade de vapen som Ukraina vädjade om:
– Det här är ett farligt krig. Vi stödjer Ukraina. Vi gör det på ett sätt som inte leder till eskalering, till ett krig mellan Nato och Ryssland, därför att det vore en katastrof.
Det tänkandet gjorde att Frankrike och Tyskland länge inte försåg Ukraina med nödvändigt krigsmateriel.
Sedan dess har flera Putins påstådda ”röda linjer” korsats, utan några drastiska motdrag från Ryssland.
Med Bidens besked att låta Ukraina angripa militära mål inne i Ryssland kan måttet vara rågat för Putin, och att han därför så snabbt signerade den reviderade kärnvapendoktrinen.
Enligt den nya skrivningen kan atomvapen sättas in vid fler situationer än förr.
Tidigare kunde det ske vid ett kärnvapenanfall mot Ryssland eller om det uppstod ett existentiellt hot mot landet.
Nu får kärnvapen sättas in även när en icke-nukleär stat, med stöd av en kärnvapenmakt, angriper Ryssland med konventionella vapen.
Den nya policyn är ett led i Putins kärnvapenutpressning mot Ukraina och väst. Sedan Ryssland inledde storkriget mot Ukraina i februari 2022 har Putin upprepade gånger hotat med kärnvapenkrig.
Allt det talet om kärnvapen skrämmer, men har också gjort själva tanken på atomkrig allt mer normaliserad.
Om bara 20 dagar utdelas Nobels fredspris i Oslo till den japanska nedrustningsorganisationen Nihon Hidankyo, grundad av överlevare från atombomberna i andra världskrigets slutskede. Priset ska enligt Nobelkommittén ses ”som ett sätt att försöka befästa det tabu som har rått mot användning av kärnvapen”.
Men detta tabu är på väg att kraftigt försvagas.
I den nya ryska doktrinen sägs att även hot som utplacering av en potentiell motståndare av ”robotförsvarssystem, ballistiska medel- och kortdistansrobotar, icke-nukleära och hypersoniska vapen, attackdrönare och riktade energivapen” kan vara skäl till motangrepp med kärnvapen.
I dokumentet heter det också att Ryssland förbehåller sig rätten att använda kärnvapen som svar på inte bara anfall med massförstörelsevapen, utan även om anfallet sker med konventionella vapen som hotar ”Rysslands suveränitet eller territoriella integritet”.
Den ukrainska ockupationen av delar av den ryska regionen Kursk torde uppfylla det sista villkoret.
Bara Putin själv vet om han är redo att utlösa ett atomkrig i Europa, eller om vapenskramlet främst är avsett att skrämma väst till eftergifter.
