Energibolaget Stockholm Exergis planerade anläggning i Värtahamnen betraktas nyfiket i omvärlden som ett flaggskeppsprojekt för en ny teknik.
Den har fått 180 miljoner euro i stöd från EU och Sveriges regering har öronmärkt 36 miljarder kronor för subventionering av tekniken mellan 2026 och 2046.
Vad det handlar om är – med Stockholm Exergis egna ord – ”en makalös manick”. Det är ett kraftvärmeverk som från 2027 ska producera ”minusutsläpp” genom att ”fånga in koldioxid från atmosfären” och sedan lagra den i berggrunden.
”Varken Stockholm Exergi eller Bio-CCS kommer att rädda klimatet, de skapar bara en ursäkt för att fortsätta med business as usual”
Men anläggningen har ännu inte börjat byggas. Och bolaget bekräftar för DN att de fortfarande saknar en lagringsplats.
Tekniken där koldioxid från förbränningen av förnybar råvara fångas in och lagras kallas på fackspråk Bio-CCS, eller BECCS. Enligt EU:s regelverk får Bio-CCS räknas som negativa utsläpp eftersom den förnybara skogsbiomassan anses vara klimatneutral.
Stockholm Exergi hoppas bland annat kunna sälja minusutsläppen till företag som vill klimatkompensera sina utsläpp. I början av maj 2024 skrev Microsoft under ett avtal om 3,33 miljoner ton permanenta minusutsläpp mellan 2028 och 2038.
Men tekniken är kontroversiell.
Fakta.Kritik mot Bio-CCS och användning av skoglig bioenergi
● Europas vetenskapsakademier (EASAC) menar i en rapport från 2022 att kapaciteten för Bio-CCS har överskattats och att det finns mer effektiva sätt att minska koldioxidutsläpp – till exempel genom att bevara skogar eller genom att minska energianvändningen.
● Enligt en analys i Science 2024 är den globalt hållbara potentialen för Bio-CCS bara en femtedel så stor som många hoppas på.
● I ett brev till Europaparlamentet 2018 menar 800 forskare att bioenergi från skogen förvärrar vår klimatpåverkan under de närmaste decennierna.
● Över 500 forskare uppmanade år 2021 EU i ett öppet brev att bevara och återställa skogar istället för att använda dem som bioenergi.
● Miljöorganisationer som Fern varnar för att en satsning på träbaserat biobränsle skapar ett ökat avverkningstryck på skogarna, på bekostnad av deras biologiska mångfald och möjlighet att binda koldioxid (kolsänkan).
● I EU kommer i dag 59 procent av den förnybara energin från förbränning av biomassa.
I en ny rapport menar miljöorganisationen Fern att Stockholm Exergis planer på negativa utsläpp dels är ineffektiva, dels innebär en risk för ökad skogsavverkning om fler energibolag följer efter.
– Vi är i en akut fas av klimatkrisen och behöver minska utsläppen omedelbart. Det enda som verkligen tar bort koldioxid från atmosfären över tid är att nya träd får växa upp i den skog som har avverkats, säger Martin Pigeon, kampanjledare på Fern.
Stockholm Exergi utlovar 800 000 ton negativa utsläpp av koldioxid årligen från år 2027. Men Fern menar att det finns ett betydligt enklare sätt att binda koldioxiden.
Enligt en analys från Skogsstyrelsen skulle en motsvarande effekt kunna uppnås genom att minska den årliga skogsavverkningen i Sverige med bara 0,8 procent, menar Fern.
– Det skulle vara mycket billigare och mer skonsamt mot skogsekosystemen än denna ineffektiva och dyra anläggning. Varken Stockholm Exergi eller Bio-CCS kommer att rädda klimatet, de skapar bara en ursäkt för att fortsätta med business as usual, säger Martin Pigeon.
Men Stockholm Exergi vill lagra in koldioxiden i berggrunden. Det blir väl en mer permanent lösning än att öka kolsänkan i skogen?
– Som bäst, om man räknar mycket generöst, kan Stockholm Exergi bara fånga in 90 procent av utsläppen. Därefter tillkommer utsläpp i transportkedjan. Sveriges nordligt belägna skogar kan lagra in kol i jorden i flera hundra år och det menar vi är en säkrare lösning.
Ulf Wikström, hållbarhetschef på Stockholm Exergi, har läst Ferns rapport. Han understryker att de två olika sätten att lagra in kol inte går att jämföra.
– I ett geologiskt lager låses koldioxiden in för överskådlig framtid. En naturlig kolsänka är alltid mer osäker, det kan komma en våldsam storm eller en stor skogsbrand och då påverkas kolsänkan, säger han.
Men energibolagets huvudinvändning mot Ferns rapport är att den inte tar hänsyn till den stora roll som Bio-CCS spelar i FN:s klimatpanel IPCC:s scenarier över utsläppsminskningar.
– IPCC är tydliga med att vi behöver både Bio-CCS och den naturliga kolsänkan från skogar för att klara klimatmålen. Vi kommer förr eller senare att behöva ha Bio-CCS i större skala, och vårt projekt är ett svar på IPCC:s, EU:s och Sveriges beställning, säger Ulf Wikström.
IPCC:s scenarier för Bio-CCS har dock fått omfattande forskarkritik för att vara orealistiska – något som DN har uppmärksammat tidigare.
Enligt Stockholm Exergi kommer deras BECCS-anläggning att elda ”rester från ett hållbart skogsbruk, såsom flis, grenar och toppar”. Dessutom installeras CCS-konstruktionen på ett redan befintligt kraftvärmeverk, vilket gör att det inte krävs någon ytterligare skogsråvara, enligt bolaget.
Stockholm Exergi framhåller också att deras skogsbränsle med svenskt ursprung kommer från aktörer som är certifierade.
Certifieringarna ska garantera ett hållbart skogsbruk. Men granskningar i bland annat DN har visat att det förekommer att certifierade skogsbolag och skogsägare har avverkat skogar med höga naturvärden.
Fakta.Härifrån kommer skogsråvaran till Stockholm Exergi
Inköp av svenskt skogsbränsle görs enligt Stockholm Exergi från FSC- eller PEFC-certifierade aktörer.
Importerat skogsbränsle är enligt Stockholm Exergi certifierat enligt något av EU-kommissionens godkända certifieringssystem för uppfyllande av förnybartdirektivet RED.
Drygt hälften av Stockholm Exergis biobränsle från skogen har svenskt ursprung, enligt senaste årsredovisningen.
En fjärdedel av biobränslet kommer enligt årsredovisningen 2022 från Estland, ett land där skogen har avverkats så mycket att skogssektorn har blivit en utsläppskälla.
FSC är en oberoende, internationell medlemsorganisation som ska uppmuntra till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar.
PEFC är skogsbolagens egen organisation och lovar bland annat att främja biologisk mångfald, klimatvänlig skog och ett hållbart skogsbruk.
Stockholm Exergi gör även stickprov och låter specialistföretag som är oberoende av certifieringssystemen dubbelkolla sina leverantörer.
Källa: Stockholm Exergi
Redan i dag råder brist på skogsråvara, och Fern pekar på forskning som visar att de återstående svenska naturskogarna huggs ner snabbare än Amazonas.
– Stockholm Exergi har ingen makt att förändra det svenska kalhyggesbruket. Vad skogsindustrin kallar rester inkluderar ofta hela trädstammar som inte duger till timmer, men som kan ha stora ekologiska, klimatmässiga eller kulturella värden, säger Martin Pigeon.
Enligt Energimyndigheten utgörs ungefär en fjärdedel av den svenska bioenergin av hela trädstammar.
Ingen utomstående kan kontrollera att Stockholms Exergis skogsbiomassa inte kommer från skogar med höga naturvärden.
DN har bett bolaget – som ägs till hälften av Stockholms kommun – att redovisa sina leverantörer av biobränsle, men har fått nej.
– Huvudorsaken till att vi inte går ut offentligt med de uppgifterna är konkurrensskäl. Men det handlar också om nationella säkerhetsaspekter och risk för sabotage, säger Ulf Wikström.
Eldar ni upp hela trädstammar som inte går att sälja som timmer?
– Det förekommer. Det kan handla om trädstammar som är för krokiga, eller är så skadade av svamp eller insekter att de inte går att använda på något annat sätt.
Kan ni garantera att ni inte eldar trä från ur- eller naturskogar?
– Ja, råvara från sådana skogar får inte ingå i vårt biobränsle.
Fern pekar också på att Stockholm Exergi fortfarande saknar en lagringsplats för den koldioxid som ska fångas in. Efterfrågan på lagringsplatser i Europa är för närvarande större än den nuvarande kapaciteten och Stockholm Exergis ursprungliga planerade partner – det norska projektet Northern Lights – är redan fullbokat, enligt uppgifter till Global CCS Institute.
Saknar ni fortfarande avtal med en lagringsplats?
– Det pågår slutförhandlingar och jag kan inte kommentera dem mer än så. Men självklart måste vi lösa lagringsfrågan, annars kan vi inte bygga vår anläggning, säger Ulf Wikström.
Fakta.Så hotas skogar med höga naturvärden i Sverige
Utvecklingen mot miljömålet Levande skogar går bakåt, enligt den ansvariga myndigheten Skogsstyrelsen.
Anledningen till den snabba förlusten av biologisk mångfald i skogsmark är framför allt kalhyggesbruket. Av Sveriges i dag 999 rödlistade och hotade skogslevande arter påverkas minst 394 direkt negativt av kalhyggesbruk
enligt SLU Artdatabanken.
Avverkningen av Sveriges återstående kontinuitetsskogar (skogar som ännu inte har kalavverkats av det moderna skogsbruket) och andra skogar med höga naturvärden medför enligt Skogsstyrelsen en förlust av biologisk mångfald som inte går att återskapa inom överskådlig tid.
DN har tidigare kunnat visa att 39 procent av avverkningsanmälningarna i norra Sverige gäller mark som bedömts vara kontinuitetsskog.
Enligt miljöorganisationen Skydda Skogens karttjänst Skogsmonitor hotas i nuläget mer än 40 000 hektar skog med bekräftat höga naturvärden av avverkning.
Källor: Skogsstyrelsen, SLU Artdatabanken, Skogsmonitor
Läs mer:
Koldioxidinfångning lyfts som avgörande för klimatet – ingenstans i Sverige finns det
Lagringsplatser saknas för infångad koldioxid
Forskarlarm: IPCC:s scenarier för negativa utsläpp håller inte
IPCC kritiseras för orealistiska scenarier om tekniska lösningar
