Kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez har svårt att begripa valresultatet hemma i New York, och hon är inte ensam om det.
Donald Trump gick starkt framåt i stadsdelar med svarta väljare och väljare med rötter i Latinamerika eller Asien. I delar av Bronx och Queens fick han 33 procent, en framgång med elva procentenheter.
Det distriktet är basen för demokraten Alexandria Ocasio-Cortez, AOC, som hon ofta kallas. Men hon tappade bara några få procentenheter mot kongressvalen 2020 och 2022.
Nu försöker hon hitta väljare som röstade på både vänster och höger, på både högerpopulisten Trump som president och en demokratisk socialist i kongressen. ”Jag vill höra vad ni tänker”, skriver hon på plattformen X.
Låt mig återkomma till svaren, och hur de sätter fingret på Demokraternas dilemma. Bilden av Kamala Harris nederlag har fördjupats under sluträkningen av rösterna.
Donald Trump erövrade alla vågmästarstater och fick fler röster nationellt än Harris. Men det var ingen jordskredsseger. Han ser inte ut att få över 50 procent av rösterna totalt (eftersom väljarna även lade röster på tredjehandskandidater som Jill Stein) och han slår inte heller rekordet från valet 2020 när Joe Biden fick 81 miljoner röster.
Istället är det i första hand Kamala Harris som misslyckats. På fyra år har Demokraterna tappat närmare sju miljoner väljare.
I stället är det i första hand Kamala Harris som misslyckats. Sluträkningen pågår fortfarande men av allt att döma har Demokraterna tappat närmare sju miljoner väljare på fyra år. Förlusterna till Trump är en del av förklaringen, men Demokraternas usla mobilisering spelar större roll. Valdeltagandet sjönk något 2024.
Demokraterna backade i starka liberala fästen som delstaterna Kalifornien och New York. Kamala Harris förlorade hundratusentals väljare i de största storstäderna. Men hon gjorde också sämre ifrån sig än partikamraterna i viktiga vågmästarstater – Demokraternas kandidater vann guvernörsvalet i North Carolina och senatsvalen i Arizona, Nevada, Michigan och Wisconsin.
Man kan kalla kampanjen för ett fiasko – men varför gick det som det gick? Striden om förklaringarna pågår för fullt.
Harris stödtrupper pekar på problemen med desinformation i sociala medier – och hur rena faktafel spreds i olika appar. En vänsterman som senatorn Bernie Sanders hävdar att Demokraterna misslyckades med att förstå den amerikanska arbetarklassens umbäranden. Andra menar tvärtom att partiet har blivit alldeles för radikalt för sina väljare.
Lanae Erickson som leder den mittenorienterade tankesmedjan Third Way menar att Demokraterna måste inse att man har tagit skada av vänsteridéer om att öppna gränserna, införa sjukförsäkring för alla, strypa resurserna till polisen och satsa på genomgripande grön omställning (det som kallas Green New Deal).
Den demokratiska strategen Julie Roginsky säger till CNN att Demokraterna hade tappat förmågan att prata till vanligt folk. Begreppet woke återkommer som skällsord för allting som uppfattas som överdrivet politiskt korrekt och progressivt.
Det ironiska är att detta handlar om idéer och debatter som dominerade valrörelsen 2020 – när Demokraterna faktiskt vann presidentvalet. Kamala Harris, årgång 2024, ägnade valrörelsen åt ekonomi, demokrati och rätten till fri abort. Hon lovade att skapa ordning och reda vid gränsen mot Mexiko. Hon nämnde klimatet ganska sällan. Hon framställde sig som en tuff åklagare och vapenägare – inte en aktivist som ville strypa polisens resurser.
Samtidigt lade Trumpkampanjen omfattande resurser på att utmåla rivalen som extrem. Transfrågorna blev symbolen. En uppmärksammad reklamfilm påstod att Harris var beredd att lägga skattepengar på könskorrigeringar av transpersoner i fängelse. Den ståndpunkten hade Trumps allierade plockat upp från ett fem år gammalt enkätsvar. Men den bidrog till att misstänkliggöra Demokraternas presidentkandidat och hennes engagemang för vanligt folk.
Demokraternas jagas av det förflutnas skuggor.
Men det är inte glasklart om väljarna har tappat förtroendet för partiets radikala politik – eller tvärtom tycker att partiet har tappat stinget.
Fakta.Valresultatet 2024
● Donald Trump har erövrat 312 elektorsröster mot 226 för Kamala Harris.
Sluträkningen pågår fortfarande på marginalen – men för närvarande har Trump 76,96 miljoner röster mot 74,45 miljoner för Kamala Harris. Han har 49,9 procent av rösterna mot 48,3 procent för Harris (resten av rösterna går till tredjehandskandidater).
● I presidentvalet 2020 fick Joe Biden 81,28 miljoner röster mot 74,22 miljoner röster för Donald Trump. Biden erövrade 306 elektorsröster mot 232 för Trump.
Källa: CNN
Vissa grundläggande fakta har inte förändrats sedan valdagen: En klar majoritet av väljarna tyckte att landet var på väg åt fel håll. Det fanns ett utbrett missnöje med ekonomin och inflationen. Bidens migrationspolitik fick klart underkänt. Harris lyckades inte distansera sig.
Det som verkligen var woke med presidentkandidaten var hennes kön och hudfärg. Hon blev vicepresidentkandidat 2020 när Joe Biden hade lovat att utse en kvinna. Starka krafter i Demokraterna ville ha en företrädare från minoriteterna, och de stärktes av protesterna mot rasism och polisbrutalitet. Kanske kan partiet diskutera den kvoteringen: Att Harris var elitens val.
Svaren till Alexandria Ocasio-Cortez enkät på plattformen X präglas av längtan efter förändring.
”Trump och du bryr er om arbetarklassen”, hävdar en väljare.
”Både du och Trump är på riktigt”, summerar en annan.
Fakta.Jordskredssegrarna
Ronald Reagan stod för en jordskredsseger 1984, när han erövrade 525 elektorsröster och 58,8 procent av rösterna nationellt. Franklin D Roosevelts seger 1936 är en annan klassiker – han erövrade 523 elektorsröster och 60,8 procent av rösterna nationellt. Triumferna för Richard Nixon 1972, Lyndon B Johnson 1964, Abraham Lincoln 1864, Thomas Jefferson 1804 och Reagan 1980 brukar också räknas som jordskredssegrar.
Barack Obama erövrade 365 elektorsröster 2008 och 332 elektorsröster 2012.
Källa: History HD.