I tre och ett halvt år har den statliga utredningen arbetat med att undersöka internationell adoptionsförmedling till Sverige. På måndagsmorgonen ska utredaren Anna Singer, professor i civilrätt, lämna över resultatet till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M), men redan under söndagskvällen publicerades hennes slutsatser på DN Debatt.

Utredningen fastslår att det har förekommit allvarliga oegentligheter i svensk internationell adoptionsverksamhet. Det handlar bland annat om barnhandel, odokumenterade samtycken från barnens biologiska föräldrar och brister i adoptionshandlingarna som gör att rättssäkerheten kring adoptionen inte går att säkerställa.

Det är just bristerna i rättssäkerheten som gör att Singer föreslår att adoptionsförmedlingen till Sverige stoppas.

Madeleine Björk, som adopterades till Sverige från Sydkorea med förfalskade adoptionspapper och framträdde i DN:s granskning Barn till varje pris, säger att hon inte är förvånad över utredarens slutsatser.

– Har de gjort rätt är det här vad de borde ha kommit fram till, säger hon.

– Det är värt mycket, det är en upprättelse för vad vi faktiskt har varit med om.

Anna Singer vill att svenska staten erkänner och ber om ursäkt för de kränkningar av mänskliga rättigheter som skett i samband med internationella adoptioner.

Men, undrar Madeleine Björk, vad är en ursäkt värd?

– Jag har funderat mycket på det. Jag hoppas att det här kan leda till någon form av ekonomisk kompensation. Man blir inte mer hel för det, men det är ju så systemet brukar fungera när något går fel.

Fredrik Nyberg i Nyköping stals från ett daghem i Chile. Det tog 41 år innan han fick återförenas med sina biologiska syskon. Han är positiv till utredningens slutsatser.

– Jag känner upprättelse, att utredningen erkänner vad jag har varit med om, säger han.

Ändå menar Fredrik Nyberg att en ursäkt från staten inte gör särskilt mycket i praktiken. ”En rejäl ersättning” hade varit bättre, anser han.

– Det är ändå ett liv som har drabbats. Tiden går inte att få tillbaka.

Nykvarnsbon Mikael Kjelleros Endrell tycker tvärtom att en potentiell ursäkt betyder mycket. I helgen berättade han i DN om hur han stals på BB i Colombia och inte hittade sin mamma förrän efter 40 år.

– Att utredningen vill stoppa adoptionerna tyder på att man har tagit till sig av vad många i flera år har pekat på, säger han.

Mikael Kjelleros Endrell blev känslosam när han nåddes av nyheten om utredningens förslag.

– Jag fick tårar i ögonen. Min familj hoppades på ett sådant här resultat, säger han.

Utredningen föreslår ett nationellt resurscentrum för adopterade. Det ska bland annat erbjuda samtalsstöd och hjälpa adopterade att söka sina rötter. Singer vill dessutom att internationellt adopterade ska erbjudas ett resebidrag – och att staten utreder om en nationell databas för adopterade kan inrättas.

Det är något flera adopterade, som DN har varit i kontakt med, lyfter som särskilt positivt. En av dem är Camilla Sivertsen. Hon kom till Sverige som sjuåring efter vad hon beskriver som en ren kidnappning.

– Jag har många bekanta som inte vet något om sin bakgrund. Min man, till exempel. Han är adopterad från Colombia, men vet varken var han är född, hur han kom hit eller varför. Det finns inga papper. Och att resa till Colombia för att leta mer information kostar mycket pengar.

Utredningen baserar sina slutsatser på omfattande arkivsökningar och granskningar av adoptionsakter, enligt regeringens utredare Anna Singer.

– Vi har också talat med adopterade, ursprungsföräldrar, och med personer som var aktiva i adoptionsorganisationerna, säger hon.

Vem eller vilka som är ansvariga för de omfattande oegentligheterna i den internationella adoptionsförmedlingen till Sverige går inte att peka ut, enligt Anna Singer.

– Det är systemet som sådant som inte har varit tillräckligt robust för att upptäcka den här typen av oegentligheter. Det går inte att peka på någon enskild.

Oegentligheter har ju upptäckts under åren, i exempelvis ambassadrapporter, tidningsartiklar och under svenska myndigheters besök i ursprungsländerna.

– Det har inte funnits tydligt preciserat vem som har ansvar för att åtgärda oegentligheter. Man har ställt frågor men man har inte vidtagit kraftfulla åtgärder.

Anna Singer säger till DN att det har legat utanför hennes mandat att ta fram förslag för ekonomisk kompensation. Hon vill inte uttala sig om huruvida utredningens slutsatser går att använda för att driva den frågan.

Kommer någon att kunna ställas till svars för de brott och oegentligheter som blottläggs i utredningen?

– Det har inte varit en del av mitt uppdrag att överväga eventuella ansvarsfrågor, säger Anna Singer.

Share.
Exit mobile version