Leonidas Muñoz i Chile bar alltid sin försvunna lillebrors födelsebevis i fickan. Tills han hittade honom över 40 år senare, i Nyköping. Utan föräldrarnas vetskap och medgivande adopterades den fyra månader gamla bebisen till Sverige. För sju år sedan återförenades Fredrik Nyberg med sina syskon. Han fick en ny berättelse om den första tiden i sitt liv: Fredrik var inte övergiven, han blev stulen. Fallet är ett av drygt 600 svenska fall av misstänkt illegala adoptioner som just nu utreds av chilensk polis.
När Adoptionskommissionen nyligen slog fast att adoptionsförmedlingen till Sverige har varit förenad med stora risker, att det har förekommit förfalskade dokument och barnhandel blev Leonidas Muñoz inte särskilt förvånad.
– Det är skamligt att veta att Sverige, som var så utvecklat vid den tiden, utnyttjade okunnigheten och fattigdomen i ett land så långt bort från dem.
När DN träffade syskonen i Chile och Nyköping 2021 undrade Fredrik Nyberg:
Hur reparerar man ett liv som gått?
Det är svårt, säger brodern Leonidas Muñoz nu.
– Jag har fortfarande kontakt med mina syskon, men den där anknytningen som uppstår när man växer upp tillsammans, den saknas. Jag tror att vi inte kommer att hinna återfå den där närheten som syskon och familj.
Sveriges agerande är oförlåtligt, menar han.
– Men jag vill verkligen inte lägga någon skuld på adoptivföräldrarna. Barnen kom till dem under falska premisser.
Redan år 2003 avslöjade två chilenska journaliststudenter att bebisar hade stulits från sina chilenska föräldrar och förts till Sverige med hjälp av Adoptionscentrums medarbetare på plats. Ulf Kristersson, som då var ordförande i föreningen, har berättat att han minns situationen ”mycket väl”. Adoptionscentrum gjorde en internutredning som kom fram till att inga fel hade begåtts.
Sverige borde ha gjort mer när de första larmen om att allt inte stod rätt till kom, menar Leonidas Muñoz.
– Självklart borde den svenska staten ha vidtagit drastiska åtgärder. Det hade kanske gett oss fler år tillsammans.
Regeringens särskilda utredare, Anna Singer, anser att adopterades mänskliga rättigheter har kränkts, att staten ska erkänna det, och be de drabbade om ursäkt. Att även anhöriga, som har berövats på sina barn, skulle få en ursäkt har inte förts fram i debatten.
Leonidas Muñoz skulle vilja att den svenska staten bad familjen om förlåtelse.
– Men, skadan är redan gjord, säger han.
– Jag anser att alla som var inblandade i adoptionsförmedlingen borde få någon form av straff. Det de gjorde var fruktansvärt.
Ilda Gonzales syster, Maria Nilsson, var två månader gammal när hon togs från den tillfälliga barnomsorgen i Chile. Hennes mamma kämpade med ekonomin, och hade blivit lovad att det var en tillfällig lösning. Tills flickan var borta. Maria Nilsson växte upp i Växjö. 2018 fick hon kontakt med Ilda Gonzales.
– Att inte ha haft henne är sorgligt, för jag känner att vi skulle ha stått varandra mycket nära, säger Ilda Gonzales idag.
– Jag skulle inte ha varit så ensam, jag skulle ha haft en förtrogen, en partner, en kompis.
Ilda Gonzales har inte följt rapporteringen och debatten kring adoptionsförmedlingen till Sverige. Hon har inget att säga, vare sig till svenska staten eller Ulf Kristersson.
– Det som har hänt har hänt.
I juli reser hon till Sverige för att återförenas med sin syster.
– Förut var det en mycket avlägsen dröm, nu ska det bli verklighet.
När DN träffade Eliana Zapata Ferreira i Temuco år 2021 letade hon efter sin syster, som adopterades till Sverige i slutet av 1970-talet. Då hade hon precis skickat iväg ett meddelande till en kvinna som skulle kunna vara lillasystern. Ännu har de inte fått kontakt. Nu finns en glimt av hopp, säger Eliana Zapata Ferreira. Kanske kommer den svenska statsministern Ulf Kristersson ta itu med de olagliga adoptionerna.
– Jag hoppas att hans regering ska ge oss alla, de adopterade barnens familjer, en möjlighet att återförenas.
Läs också: Avslöjandet i fem punkter – det tände gnistan
Utredaren: staten bör förbjuda internationella adoptioner
Läs också: Adopterade positiva till erkännande – hoppas på ersättning
Läs mer om DN:s granskning om brott i adoptioners spår, som inleddes 2021: