Tidig morgon, innan det är dags för dagens tingsrättsförhandlingar. Linus Gardell står i skjortärmarna i sin lilla arbetslokal nära hemmet på Södermalm i Stockholm.
Den 42-årige brottmålsadvokaten har profilerat sig som tongivande kritiker mot de allt hårdare tag som Domstolssverige börjat tillämpa i mål som rör klimatprotester.
Men Linus Gardell gör annat också. Exempelvis reels – korta slagkraftiga videoklipp som läggs ut på Instagram och Tiktok.
Han riggar upp mobilen på skrivbordet. Trycker på ”play”, börjar prata och gestikulera med stor inlevelse. Lite amerikanskt i framtoningen. Tankarna går till den skrupelfrie Saul Goodman i den omåttligt populära advokatserien ”Better call Saul”.
I Linus Gardells fall tycks närvaron på sociala medier handla om en kombination av varumärkesbyggande och folkbildningspatos.
Några rubriker ur hans flöde: ”Får man ha en intim stund på en anstalt?” ”Hur mår de intagna egentligen?” ”Vem bestämmer vilket fängelse man hamnar på?” ”Kan en mamma bli dömd för narkotikabrott om knark förvaras i hennes hem?”
– Brott och straff är ju brännhett, både i populärkulturen och i politiken. Men det finns en påfallande diskrepans mellan det stora intresset och kunskapen om sakfrågorna. Där tror jag att mina inlägg kan bidra med något.
Fakta.Linus Gardell
Ålder: 42 år.
Bor: Södermalm i Stockholm.
Familj: Hustrun Rebecka, två barn.
Yrke: Advokat, delägare i en advokatbyrå.
Bakgrund: Volontär för International solidarity movement på Västbanken, jur kand från Stockholms universitet, tingsnotarie vid Stockholms tingsrätt.
Aktuell: Som försvarare av klimataktivister. Driver opinion för att Israel ska hållas ansvarigt för folkmord i det pågående Gazakriget.
Linus Gardell pratar fort. Hans uttal är tydligt och koncist, som en frälsningssoldats, men det finns också en aning ortensvenska i diktionen.
Han är stadigt byggd och har en tuktad sextondagarsstubb. Påminner lite om ett pensionerat NHL-proffs, fastän i den gängse advokatdressen: kostym, skjorta, slips och blanka skor.
Någon dag senare befinner vi oss i ett mötesrum på advokatbyrån Lewis Langley & Partners nära Hötorget i Stockholm. Vi har sällskap av Ester, en av Linus Gardells klienter.
För två och ett halvt år sedan, den 26 april 2022, deltog hon i en demonstration i centrala Stockholm, ordnad av klimatrörelsen Extinction Rebellion. Ungefär 200 personer blockerade trafiken i korsningen Sveavägen-Kungsgatan.
Deras krav: att svenska staten ska sluta subventionera bolag som arbetar med olja, kol och gas.
Ester satt intill en rosafärgad roddbåt som baxats ut i vägkorset. En del av demonstranterna hade klistrat fast sina handflator i asfalten med superlim.
– Jag räknade med att polisen skulle beordra oss att lämna platsen. Men då tänkte jag vara kvar, säger hon.
Vägra flytta på dig, alltså?
– Ja.
Demonstrationen på Kungsgatan fick en halvsida med bild i DN:s tryckta upplaga. Ett 50-tal personer rapporterades för brott i samband med aktionen, uppger polisen i artikeln.
Nu är Ester åtalad för sabotage. Ett brott som kan ge fyra års fängelse. Hon friades i Stockholms tingsrätt, men åklagaren var missnöjd med domen och överklagade till Svea hovrätt.
Ester vill inte framträda med sitt efternamn eller med bild. Rättsprocessen har tagit hårt på henne och familjen.
– Jag trodde att jag visste vilka risker jag tog när jag genomförde protesten. Men med facit i hand hade jag inte överblickat konsekvenserna.
Linus Gardell, som framgångsrikt försvarat en rad klimataktivister de senaste åren, skjuter in:
– Om Ester inför demonstrationen i april 2022 frågat mig vad hon skulle riskera med att inte genast lyda polisen, hade jag svarat: ”Vill du inte flytta på dig, som en form av civil olydnad, då kan du bli dömd för ohörsamhet mot ordningsmakten.”
Ohörsamhet mot ordningsmakten är ett ringa brott som i regel straffas med dagsböter. Linus Gardell säger att det ”hade varit helt uteslutet” att han vid den här tidpunkten bedömt att sabotage skulle kunna komma på tal.
Förra året gjorde tidskriften Dagens Arena en genomgång av de klimatprotester som hamnat i svensk domstol under 2022 och 2023. Av de drygt 200 demonstranter som ställdes inför rätta dömdes 25 för sabotage.
– Om man ska hitta tidigare sabotagedomar mot miljöaktivister får man gå tillbaka till 1980-talet, säger Linus Gardell.
I gärningsbeskrivningen för sabotage i brottsbalken talas det om att ”förstöra eller skada egendom som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning”.
– Lagen kom till under andra världskriget. Den riktar sig mot skadegörelse som helt slår ut viktiga samhällsfunktioner. Som att spränga en oljedepå eller en bro, säger Linus Gardell.
– Om sabotagelagen tillämpas på fredliga demonstrationer är man ute på väldigt farliga vägar. Vår frihet att demonstrera är grundlagsskyddad.
Men om demonstrationen stör trafiken och framkomligheten?
– Det är själva syftet med en demonstration, att den ska synas och höras? Störa. Om störningen blir för omfattande har vi en ordningsmakt som har både befogenhet och erfarenhet av att upplösa demonstrationen, svarar Linus Gardell.
– Som jag ser det kan du aldrig bli dömd till fängelse för att du demonstrerar. Det är orimligt. Ett hot mot demokratin.
Ledande företrädare för regeringspartiet Moderaterna vill införa väsentligt hårdare påföljder för klimatprotester. ”De här kriminella sabotörerna måste avskräckas med skärpta straff”, skrev den moderate riksdagsmannen Fredrik Kärrholm i en debattartikel för ett år sedan.
Inför Esters rättegång skickar Linus Gardell in nya handlingar till domstolen, bland annat ett så kallat rättsutlåtande. Det bygger på en text av justitierådet Thomas Bull, som är en stor auktoritet på yttrandefrihetsfrågor.
Bull säger i princip att man inte kan döma folk till fängelse för att de demonstrerat på en väg.
De nya dokumenten får effekt. Bara några dagar efter vårt möte på advokatbyrån kommer beskedet att åklagaren återkallar överklagandet. Ester är en fri kvinna.
– Hon blev oerhört glad när jag ringde och berättade. Det är ett privilegium som advokat att kunna lämna ett sådant besked, säger Linus Gardell.
Men utslaget i Esters fall hindrar inte att det kan komma nya sabotagedomar mot klimatdemonstranter. Ett uppmärksammat fall från augusti 2022, då aktivister blockerade E4:an norr om Stockholm, väntar på prövningstillstånd i Högsta domstolen.
Elva demonstranter fälldes för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten i tingsrätten, men friades för sabotage i hovrätten. I maj i år överklagade Riksåklagaren den friande hovrättsdomen till Högsta domstolen. HD:s utslag kommer att vara vägledande för hur åtal för sabotage ska bedömas i framtiden.
Att Linus Gardell som fyrtioplussare skulle sitta kostymklädd i Stockholms city och vara delägare i en framgångsrik advokatbyrå fanns inte på kartan under hans uppväxt.
Barndomen var ”rörig”, enligt honom själv. Hans föräldrar träffades när de var mycket unga, skilde sig, träffade nya partners, fick nya barn. Och så vidare.
– Jag flyttade runt väldigt mycket, bodde på 50, 60 ställen. Och syskon … jag gör ingen skillnad på biologiska och halvsyskon, hur många har jag? Tretton, fjorton?
”Gardell” är inget obekant namn i svensk offentlighet. Linus pappa heter Mattias Gardell, professor i religionsvetenskap och flitig debattör i frågor som rör islam. Jonas Gardell, författare, komiker och banerförare för hbtq-rättigheter, är en farbror. Filmaren Stina Gardell en faster.
– De är alla en källa till stolthet för mig. Jag vet förresten inte hur många gånger jag blivit förväxlad med Jonas, det händer nästan dagligen. Det har till och med kommit förordnanden från domstolen till mig där det står ”Jonas Gardell” i adressfältet, säger Linus Gardell.
Han flyttade hemifrån som 17-åring, tog ströjobb och pluggade lite planlöst på universitetet. I början av 2000-talet engagerade han sig i International solidarity movement (ISM), en frivilligorganisation som med icke-våldsmetoder vill upphäva Israels ockupation av palestinsk mark.
I omgångar var han volontär på Västbanken. Ett arbete som gick ut på att vara på plats, observera och i bästa fall kunna lugna ner konfliktsituationer.
– På Västbanken lärde jag mig hur viktigt det är att värna om människors lika värde.
– Jag minns en gång när vi följt med palestinska familjer som skulle handla mat. På hemvägen fastnade de i en israelisk vägspärr. Det var kallt och ösregnade. Soldaterna tvingade ned dem på den leriga marken. Men vi västerlänningar från ISM tilläts stå upp.
Hemma i Sverige levde Linus Gardell något av bohemliv vid den här tiden. Det fanns författardrömmar, men de ledde inte någonvart.
– Det tog sorgligt många år innan jag insåg att ”nej, jag vill egentligen inte bli författare. Jag vill vara en person som vill bli författare.”
Det var Linus Gardells tjej, numera hustru, som föreslog att han skulle söka till juristutbildningen.
Lite halvhjärtat lydde han rådet. Juridik var inget som intresserade honom nämnvärt. Men han gjorde bra ifrån sig på högskoleprovet och antogs till juristlinjen vid Stockholms universitet.
Förväntningarna på studierna var noll. Men introduktionsföreläsningen för de nya juridikstudenterna ändrade allt.
– Jag kommer inte ihåg vad killen hette som föreläste. Men han talade till oss studenter som ett skrå. Jag kände genast tillhörighet.
– Det jag pluggat tidigare var ju ganska allmänt hållna grejer, breda penseldrag liksom: idéhistoria, ekonomisk historia … Men juridik, det är så himla konkret. Någon kommer till dig och säger: ”Det här är mitt problem. Kan du hjälpa mig?”
Linus Gardell uppslukades av studierna – och av rättsfall ute i verkligheten. Som student bidrog han till att en man som dömts till ett långt fängelsestraff kunde få resning i Högsta domstolen och därefter bli frigiven.
Det hände när Linus Gardell praktiserade på Civil right defenders i Stockholm, en frivilligorganisation som arbetar för medborgerliga och politiska rättigheter. På den vägen träffade han Percy Bratt, en etablerad advokat.
Percy Bratt hade kontaktats av en man som dömts för att ha dödat sin några månader gamla dotter genom så kallat skakvåld. Bratt var övertygad om att mannen var felaktigt dömd. Men han hade inte själv tid eller möjlighet att ta fram alla uppgifter som behövdes för en resningsansökan.
Linus Gardell erbjöd sig att hjälpa till. Det blev ett uppdrag som tog hela hans fritid i anspråk under mer än ett år.
– Jag reste till USA för egna pengar för att träffa folk som blivit dömda och frikända i liknande fall.
– Jag jämförde vad de amerikanska domstolarna kommit fram till med hur man resonerat i Sverige. De svenska domstolarnas underlag saknade stöd i vetenskap och beprövad forskning. Det var egentligen bara en hypotes och en rad cirkelresonemang.
Percy Bratt bekräftar för DN att Linus Gardell biträdde i skakvåldsprocessen.
– Det var ett principiellt viktigt mål. Domen vilade på medicinska rön som inte visade sig hålla, säger Bratt som tycker att hans yngre medhjälpare blivit en ”stridbar och kompetent” advokat.
Linus Gardell satt ting i Stockholms tingsrätt, vilket endast toppelever kan hoppas på. För tio år sedan började han sin advokatbana på Lewis Langley & Partners.
En solig septemberdag följer vi honom till Svea hovrätt på Riddarholmen. Hovrätten är inrymd i Wrangelska palatset, en av Stockholms mest historietyngda byggnader.
Men dagens förhandling har inget storslaget skimmer kring sig. Det är en sjaskig historia från Stockholms norra förorter. Huvudpersonen är en 19-årig man som dömts för att i februari i år ha ryckt jackan av en 24-åring i en portuppgång och samtidigt stulit hans mobiltelefon.
19-åringen, som straffats tidigare, fick ett år och sex månaders fängelse i tingsrätten för rån och medhjälp till rån, men överklagade.
Efter förmiddagens förhandlingar följer vi Linus Gardell till advokatkontoret, via Strömbron och Drottninggatan.
– Alla människor förtjänar en förälder som älskar dem. Och alla som är misstänkta för brott förtjänar en advokat. Som lyssnar på dem till 100 procent och som gör sitt bästa för att se händelseförloppet från den misstänktes sida, säger han.
– Många av de unga som begår brott är själva brottsoffer. De är skrämda, utsatta, kanske manipulerade. Det är inte särskilt svårt att påverka ungdomar att göra hemska saker. Men det betyder inte att de är hemska människor.
Linus Gardell saknar det humanistiska perspektivet i debatten om kriminalpolitik.
– Förhållandena på anstalterna försämras ständigt. Men någon gång kommer ju de intagna att friges. Vad händer med samhället då? Det talar man inte om.
Vi har en dramatisk ökning av minderåriga som begår grova brott. Hur ska det hanteras?
– Det finns naturligtvis inte något enkelt svar på den frågan. Och det blir inte lättare av att debatten är ganska destruktiv. Om någon för fram ett förslag som är brottspreventivt utan att vara repressivt, då sablas det genast ner. ”Det hjälper inte, det räcker inte.”
– Vi måste försöka förstå varför så unga människor begår brott. Under decennier har vi sett ökade inkomstklyftor, sett hur samhället dragits isär så att det handlar om ”vi” och ”dom”.
Är du pessimist?
– Nej. Jag ser varje dag exempel på människor som gått igenom svåra saker men ändå är fyllda av empati och omtanke om andra. Det finns många, både enskilda och organisationer, som försöker nå utsatta ungdomar. Fast vi måste jobba mycket mer systematiskt.
Men inte ens för Linus Gardell består livet enbart av brott och straff. Det handlar även om dans.
Under den arbetsvecka vi följer honom i hälarna har han ett annat fokus också: sitt stundande bröllop. Efter över 20 år tillsammans ska de äntligen gifta sig, Linus och hans Rebecka.
Bröllopet skapar en märkbar konflikt hos honom. Mellan advokatrollen och dess strävan efter integritet och sekretess. Och förväntningarna och glädjen inför den stora högtiden. Det slutar med att fotograf Thomas Karlsson förevigar generalrepetitionen inför bröllopsdansen, i en studio på Hornsgatan.
Nu ska stegen sitta, fastän Rebecka säger att hon känner sig som en ”spratteldocka” och Linus klagar över sina ”två vänsterfötter”.
Musiken är Tiktok-fantomen Benson Boones dunderhit ”Beautiful things” och dansstegen har Rebecka hittat på samma plattform. Hon har svept om sig ett lakan som ska simulera brudklänning.
– Det ser jättebra ut, ropar instruktören Ann Mirro uppmuntrande.
Linus Gardell och hans blivande hustru får feeling och gör en dansvirvel värdig Fred Astaire och Ginger Rogers, som avslutas med en kyss.
När vi hörs efter bröllopshelgen är Linus Gardell överväldigad. Det kom över 300 gäster på festen i Eric Ericsonhallen på Skeppsholmen i Stockholm.
– Vi har levt nästan hela vårt vuxna liv tillsammans. Äntligen blev det av. Jag har någonstans alltid känt att Rebecka velat ha ett stort fantastiskt bröllop där hon fått vara huvudpersonen i en fantastisk brudklänning. Men vi har skjutit på det, av olika anledningar.
När bröllopsplanerna väl kom på tal växte projektet allteftersom. Det började med minsta tänkbara ceremoni i Stadshuset. Sedan föreslogs en fest med 10, 20 inbjudna. Med tiden har gästlistan ökats på, och till slut blev festsalen absolut proppfull.
Smekmånad?
– Nej, inte på ett tag. Vi är gifta nu och vi jobbar vidare. Rebecka är ju läkare med egen praktik. Arbete och fritid går in i varandra, för oss bägge.
