Det röda tegelhuset i Arboga ser ganska alldagligt ut från gatan. Men här inne sitter flera av de som ska hindra intrång i Försvarsmaktens många it-system.
De anställda är så hemliga att de inte får prata om vad de gör för sina familjer eller kompisar. De ska inte visa sina ansikten eller namn i medier – och hålla låg profil mot främlingar.
– Man vet aldrig riktigt vem man pratar med, var de har sin lojalitet. Det finns alltid en risk att man säger ett namn på ett system, och att den infon går till en statsaktör. Då har de kanske en lättare väg in, säger Gustav, som är SOC-analytiker.
DN har bytt ut namnen på honom och hans två kollegor, Simon och Ellinor. SOC står för Security operations center. I Arboga är det rum utan fönster. Ingen drönare eller människa ska kunna titta in. Datorer och skärmar är kontrollerade så att deras elektromagnetiska signaler inte ska kunna läsas av utifrån.
På skrivborden står några gröna garderobsblommor, som överlever bristen på dagsljus. En sopsäck med tomma burkar energidryck lutar mot en vägg.
– Vi är första linjen. Det är vi som ser de små sakerna först i många fall. Vi ska försöka stoppa angripare innan de tar sig längre, säger SOC-analytikern Ellinor.
Ett lyckat intrång i Försvarsmaktens it-system skulle vara förödande för Sveriges säkerhet. En hackare från främmande makt skulle kunna förstöra och lägga beslag på topphemliga uppgifter.
– Vår information har så högt värde att den är svår att sätta ett värde på, säger Simon, verksamhetsutvecklare.
Cybersäkerhetsavdelningen ska upptäcka intrång, hitta spår och utreda attacker mot it-systemen. Men de vill inte svara på om underrättelsetjänster, som ryska GRU eller kinesiska Ministeriet för statens säkerhet, knutits till attacker mot Försvarsmakten.
– Den frågan är superkänslig. Oavsett vad vi svarar finns det ett underrättelsevärde i det. Vi ser ju saker, det gör vi, säger Simon.
I höstas kom uppgifter om att AI-skriven kod troligen hjälpt till att sprida en så kallad trojan, som ger angripare möjlighet att fjärrstyra datorer.
Mattias Hanson, brigadgeneral och Försvarsmaktens CIO, chief information officer, ser artificiell intelligens som ett faktiskt hot mot svenska system.
– Om en fiende använder AI, vad har jag för motståndare då? Vi tänker ofta att det är vi som ska ha AI, men vi måste också tänka att fienden har AI, säger han.
Ryssland, Kina och Iran pekas ut som de stora statliga aktörerna som använder hackare för att försöka hämta hemligheter ur datorer i Sverige. Försvarets uppgifter är högintressanta.
Storbritannien har i en rapport från 2024 varnat för att just statsaktörer kan få en ökad attackförmåga med stöd av artificiell intelligens.
Stater har stora resurser, och kan ligga på rika lager av programkod. Lager som ett AI-system kan träna på för att lära sig skriva skadlig kod, som kan ta sig förbi dagens säkerhetsfilter, enligt rapporten.
– Cyber som vapen är ju fantastiskt bra för att stjäla saker. Det är låg risktagning och svårt att hitta, säger Mattias Hanson.
Underrättelsetjänster har sedan många år kunnat köpa sårbarheter, alltså okända ingångar till it-system, av hackare. Sårbarheterna kan sedan användas vid dataintrång. Men Mattias Hanson frågar sig om det kan förändras i framtiden.
– Kommer AI att ändra den marknaden? För då är det en AI som tar fram ett attackverktyg, säger han.
Försvarsmaktens system utsätts hela tiden för ett ständigt brus från det som kallas portskanning. Enkelt uttryckt att hackare knackar på it-systemens alla portar för att se om någon är öppen, så att det går att komma in.
– Det pågår alltid angrepp. Men det kan vara svårt att säga om det är statsaktörer eller kriminella som vill tjäna pengar, säger analytikern Gustav.
På cybersäkerhetsavdelningen bevakar analytikerna myndighetens alla system samtidigt. De kan se hur enheter kopplas in i realtid i hela Sverige, och har satt upp larm som ska ringa om något konstigt kopplas in. Som ett USB-minne med udda egenskaper, eller ett nätverkskort som öppnar ett slutet system för hackare.
Flera av Försvarsmaktens känsligare it-system är helt utan uppkoppling mot internet. Det gillar brigadgeneralen Mattias Hanson. Han ser risker med att koppla upp för mycket mot nätet.
– Det är som att springa omkring i Marseilles hamnar en mörk kväll i uniform. Mycket dumt. Det är där allt bus finns, säger han.
Fakta.AI i försvaret
Artificiell intelligens i försvarsvärlden har handlat mycket om effektiv dataanalys, som kan stötta militära beslut.
Till exempel att snabbt ge en bild av ett stridsfält och välja ut vilka mål som ska bekämpas först. Eller att snabbt sortera tusentals satellitbilder för att hitta viktiga underrättelser.
Försvarsberedningen förväntar sig att AI kommer att skaka om den militära världen. Den vill se mer forskning på området och föreslår att regeringen tar fram riktlinjer för AI på försvarsområdet.
Läs mer:
Svenska soldater ska försvara Finlands norra gräns
Hägglunds drar in miljarder – nu ökar oron för sabotage
Ökat hot mot svenskt dricksvatten
