Den 7 december 2023 tillsatte regeringen en AI-kommission under ledning av Carl-Henric Svanberg. Uppdraget var att ta fram förslag för hur Sverige ska förbli konkurrenskraftigt och hålla jämna steg med den snabba teknikutvecklingen.
På tisdagen överlämnas deras ”Färdplan för Sverige” till civilminister Erik Slottner (KD), mer än ett halvår före utsatt tid.
– Vi kände att med tanke på hur snabbt utvecklingen går, skulle vi behöva börja om igen om 18 månader. Så vi bestämde oss för att köra dubbelt så fort och bli klara på halva tiden, säger Carl-Henric Svanberg.
Huvuddragen rapporten presenteras i en artikel på DN Debatt. Det övergripande budskapet är Sverige hamnat på efterkälken i AI-rejset, och att regeringen nu bör göra flera satsningar för att komma ikapp.
Utredningen pekar bland annat på bristen av politiskt ledarskap i frågan. Sverige rankas i dag som nummer 25 av länderna med högst AI-kapacitet, enligt Tortoise Global AI-Index – efter våra grannländer Finland och Danmark men platsen före Norge. När det gäller underkategorin statlig strategi ligger vi dock på plats 57.
– Det handlar om saker som: Har landet en strategi som är utgiven av statsministern? Är den tidsatt och penningsatt? Finns resurserna? Där har Sverige inte haft något. Men nu sätter den här utredningen förhoppningsvis fart på saker, säger Svanberg.
Kommissionen föreslår att en särskild ”task force” inrättas vid statsrådsberedningen i Regeringskansliet, vars första uppdrag blir ta fram en nationell AI-strategi. De understryker allvaret genom att efterlysa en typ av stabsläge, för att snabbt få upp frågan på agendan. Redan till vårbudgeten hoppas de att regeringen börjar skjuta till medel, knappt 3 miljarder kronor, för att komma igång.
– Om man börjar med att ligga efter i loppet är det bra att komma igång snabbt. Syftet med stabsläget, som vi hade under covid-19 och finanskrisen, är att få snabbare rapportvägar och beslut.
Stabsläge signalerar att det är allvar?
– Ja, det gör det. Men det handlar om medel för att få hela landet att gå i takt.
Carl-Henric Svanberg drar paralleller till satsningarna som gjordes under 1990-talet, med snabb utbyggnad av bredband och Hem-PC-reformen som gjorde att många hushåll fick tillgång till datorer.
– Sverige är egentligen bra på sånt här. Vi räds inte teknikskiften och vi har omställningsformer som alla är överens om. Jag är rätt optimistisk, men vi börjar i ett sämre läge nu.
Utöver detta föreslås utbildningssatsningar, både breda som riktar sig till hela befolkningen och mer anslag till spetsforskning. Men även utökade satsningar för att möta de hot som AI medför, exempelvis genom mer medel till forskningen inom cybersäkerhet på KTH.
– Illasinnade nationer förfogar redan över de här hjälpmedlen. Skulle vi säga att vi inte vill använda AI tappar vi en stor del av vår motståndskraft, säger Carl-Henric Svanberg.
AI-kommissionen beräknar kostnaderna för satsningarna till 11,5 miljarder de kronor de första fem åren, och 16,7 miljarder kronor fram till 2035. Men poängterar samtidigt att det handlar om bruttokostnader. Effektiviseringsvinster och anda intäktsmöjligheter som AI kan medföra har inte räknats in.
– Om du tänker på produktivitetslyften som kommit sedan mobiltelefonen, och vilka som AI väntas medföra, handlar det om väldigt stora belopp.
Fakta.AI-kommissionens förslag
Utredningens huvudsakliga förslag har grupperats i fem områden.
Politiskt ledarskap: Inför en AI-task force på Regeringskansliet, återrapporteringskrav på myndigheter kring implementeringen av AI, utöka det svenska engagemanget i AI-frågor på EU-nivå.
Kunskapslyft: Folkbildningsinsatser, bland annat via bibliotek, och vidareutbildning av lärare på högskolor och universitet, samt mer pengar till forskning om AI och cybersäkerhet.
Framtidssäkra välfärden: Inför en AI-verkstad som leds av försäkringskassan och Skatteverket där offentliga aktörer får utforska och driftsätta nya tjänster. Myndigheter bör få lättare att dela data, inklusive personuppgifter, med varandra.
Forskning: Bred satsning på AI-forskning och inrättande av nationella forskarskolor med målet att utbilda 600 doktorer med AI-kunskap inom 10 år.
Nationell AI-strategi: Anta en strategi baserad på utredningen och tillsätt medel i vårändringsbudgeten 2025 för att komma i gång.
