Jimmie Åkesson skyndar sig in på sitt kontor i riksdagen. Han kommer just från ett möte hos säkerhets- och försvarsföretagens branschorganisation – tillsammans med en delegation från partiet.
Det blir många liknande möten just nu. För under den senaste tiden har säkerhetsläget i omvärlden dominerat den politiska debatten. Donald Trumps inställning till kriget i Ukraina, och hans syn på Nato, har eldat på en diskussion om upprustningen av det svenska försvaret.
– Är man inte helt historielös så inser man att det här är ett normaltillstånd. Den ”eviga freden” som varade under några år på 90-talet var ett undantag som tyvärr fick förödande konsekvenser för vår förmåga i Sverige, och i hela Europa. Man har förlitat sig helt och hållet på USA.
När den amerikanska vicepresidenten JD Vance talade vid säkerhetskonferensen i München i februari gick han till angrepp mot europeiska ledare, och sade att det största hotet mot Europa inte är Ryssland – utan kommer inifrån.
Jimmie Åkesson sade efteråt till SVT att delar av talet var ”befriande”.
Upplever du fortfarande det?
– Jag förstår att många ur den europeiska politiska eliten blev kränkta av det för att han riktade sig till dem och misstag som de har gjort historiskt. Det var väl snarare vad han inte sa som var problemet.
För Jimmie Åkesson håller inte med Vance om vad som är det största hotet mot Europa.
– Det säkerhetshot vi har är Ryssland i närområdet.
Och han ser särskilt en stor risk med Trumps förhållande till Ryssland och Ukraina.
– Att vi får en fred som är i väldigt hög grad på Ukrainas bekostnad. Det är ju ett jättehot mot oss som jag bedömer det. Alla vill ha fred, men inte till vilket pris som helst, utan det måste ändå vara en fred som Ukraina kan acceptera. Inte motvilligt – utan på riktigt.
I veckan har den amerikanske presidenten haft samtal med Putin respektive Zelenskyj. Några veckor tidigare höll Trump ett urspårat möte i Vita huset med den ukrainska presidenten.
– Det känns som att Trump kan säga precis vad som helst, när som helst. Ena dagen är Zelenskyj en diktator och nästa dag så ska man ha sanktioner mot Ryssland.
Hur tycker du att Trump har hanterat den här frågan?
– Jag tror ingen i Sverige eller i Västeuropa förstår sig på Trump över huvud taget. Om han är så där burdus för att han är Trump eller om det finns någon slags strategi. Jag vill ändå tro att det finns någon slags strategi bakom det här sättet att vara.
Men du ser den inte?
– Det som tyder på att det är en strategi är att han genom det här sättet att hantera situationen rör upp känslor men också faktiskt åstadkommer saker. Att Europa nu har tagit sådana enorma kliv mot upprustning bara på några veckor hade ju inte hänt om inte Trump hade varit Trump.
Men Trumps administration är inte den första att tycka att Europa måste ta större ansvar för säkerheten, menar SD-ledaren.
– Det har egentligen alla administrationer gjort sedan så länge jag kan minnas. Skillnaden är att Trump faktiskt gör någonting i den riktningen. Och det får nu den positiva konsekvensen att det sker omprioriteringar och omvärderingar i Sverige och i hela Europa, kring vad vår säkerhet får kosta. Det tycker jag är väldigt bra.
Att Sverige behöver rusta upp är alla partier överens om.
Men hur ska det betalas?
– På kort sikt behöver vi låna pengar. Det är den enda vägen framåt.
Han vill se samtal över partigränserna om finansieringen på längre sikt, men menar att det finns flera ”heliga kor” som man måste vara beredd att göra avkall på. En av dem är biståndet.
– Det är helt orimligt att vi har ett bistånd på 50–60 miljarder till andra länder, samtidigt som vi står inför en situation där vi kommer behöva pumpa in hundratals miljarder över tio år i försvaret.
En annan är klimatsatsningar. I en debattartikel i DN skriver Jimmie Åkesson att delar av EU:s ”produktionshämmande” klimatpolitik måste rivas upp för att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt.
– Kan vi verkligen kosta på oss att fortsätta med klimatsatsningar inom EU när resten av världen fokuserar på andra gröna näringar, det vill säga de militära gröna näringarna? Jag tror inte det, säger Jimmie Åkesson.
Utspelet har mött starka reaktioner, och enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) är det inte förankrat i Tidöpartierna.
Ställer ni klimatarbetet mot försvaret?
– Ja, nästan allting i dag handlar ju om den gröna omställningen. Jag köper att vi behöver göra en grön omställning. Men vi behöver en annan grön omställning nu, när vi behöver fokusera på försvar och säkerhet.
Om regeringen skulle vilja sänka a-kassan eller sjukpenningen för att finansiera försvaret, var ställer sig Sverigedemokraterna då?
– De ska vi inte röra vare sig på kort eller lång sikt, och inte övriga delen av välfärden heller. Sedan ser vi över bidragssystemen och det finns ett antal olika utredningar för att minska kostnaderna i de systemen.
Det är ett lyxproblem att vi inte behövt finansiera försvaret på 30 år.
Åkesson säger att han är öppen för att diskutera allt, även höjda skatter.
– Men Sverige har ett förhållandevis högt skattetryck redan. Frågan är då, är det rimligt att höja skatter ännu mer för att göra den här typen av satsningar?
Vad ska svenskar vara beredda att offra för det svenska försvaret?
– Jag ser det inte som att man offrar någonting, utan snarare att det ytterst handlar om vår egen säkerhet och självständighet. Det kostar pengar. Det är ett lyxproblem att vi inte behövt finansiera försvaret på 30 år. Den lyxen har vi inte längre. Det kommer nog alla märka av.
Jimmie Åkesson har huserat i ett kontor med utsikt över riksdagens pressrum sedan valet 2022. Egentligen skulle kontoret vara konferensrum – men det långa konferensbordet har fått ge plats för djupa fåtöljer i dova färger. Det långa lysröret i taket har partiet inte lyckats byta ut ännu. Bakom SD-ledaren hänger en gulsvart Mjällby-halsduk.
”Blekinges stolthet” står det.
Åkesson har varit partiledare för SD i 20 år och hans parti är i dag det största i regeringsunderlaget – men står utanför regeringen. Han säger att han tycker att statsminister Ulf Kristersson (M) skött den senaste tidens turbulenta säkerhetsläge väldigt bra.
– Man måste ha respekt för att det här är väldigt känsliga saker. Man kan säga vissa saker offentligt och andra inte, helt enkelt för att det skulle försämra vår position.
Men efter nästa val är hans mål att ta över rollen som statsminister.
– Om vi är största parti i förhandlingarna, är det rimligt att ha det som utgångspunkt. Men det förutsätter ju att inte en majoritet i riksdagen är emot mig som statsminister.
Önskar du att du var statsminister i det här läget?
– Jag tror inte att någon önskar att man är statsminister i den här typen av läge. Men någon måste ju vara det och det är väljarna som bestämmer.
