Äldreomsorgen har för dålig beredskap för kriser

Höga temperaturer, översvämningar, störningar i livsmedelsförsörjningen och andra kriser kan drabba personer som bor på äldreboenden eller får hemtjänst hårt.

– Många äldre som får insatser från socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården är beroende av dessa insatser för sin dagliga livsföring och trygghet, säger Joakim Hagelbäck.

Han är utredare på Socialstyrelsen och projektledare för ett uppdrag som myndigheten fått av regeringen, som går ut på att stötta kommunerna i arbetet med krisberedskap och civilt försvar. Uppdraget omfattar socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård, där insatser för äldre ingår.

Bakgrunden är en kartläggning som Socialstyrelsen och länsstyrelserna gjorde för ett par år sedan, som visade att krisberedskapen inom dessa verksamheter är eftersatt.

Enligt Socialstyrelsen har ungefär nio av tio kommuner beredskapsplaner för äldreomsorgen vid höga temperaturer, vilket är en ökning från 2016 då bara varannan kommun hade det. Å andra sidan saknar fortfarande majoriteten av kommunerna goda evakuerings- och kontinuitetsplaner för äldreomsorgen.

– Kontinuitetshantering handlar om att säkerställa att det går att fortsätta driva verksamheten på en tolerabel nivå oavsett vilken typ av störning som organisationen utsätts för. Planen hjälper personal att veta vad de ska göra vid en störning, säger Joakim Hagelbäck och fortsätter:

– Det handlar mycket om att ställa frågor om vilka risker som finns och hur vi kan hantera dem.

Om personalen inte kan ta sig till jobbet på grund av exempelvis störningar i kollektivtrafiken, drivmedelsbrist eller sjukdom, behövs en planering för att få in dem på annat sätt, kunna omplacera personal eller backa upp verksamheten med frivilliga, förklarar han.

Hur rustad är äldreomsorgen i dag?

– Det skiljer sig från kommun till kommun. Men frågan måste prioriteras och arbetet med krisberedskap och civilt försvar behöver stärkas.

Joakim Hagelbäck berättar att flera kommuner har erfarenheter av kriser utöver coronapandemin. För snart tre år sedan drabbades till exempel Kalix av en it-attack där en konsekvens var att hemtjänsten inte fick tillgång till medicinlistor eller journaler.

– Men pandemin har absolut varit en väckarklocka. Det har också Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det säkerhetspolitiska läget varit.

Kommunerna kan ha olika sårbarheter. Risken för översvämning kan till exempel vara större i vissa kommuner än i andra. Därför skiljer sig arbetet med krisberedskapen åt från kommun till kommun, berättar Joakim Hagelbäck.

Han poängterar att gruppen äldre som är i behov av olika vård- och omsorgsinsatser kan växa vid kriser. I vanliga fall kanske vissa klarar av vardagen med hjälp av en anhörig, men det kan förändras i kris- och krigstider.

– Äldreomsorgen är också viktig för personalförsörjningen till totalförsvaret. Om du jobbar inom Försvarsmakten, inom räddningstjänsten eller har en annan viktig roll, måste en utgångspunkt vara att dina anhöriga tas om hand, säger Joakim Hagelbäck.

Hur förberedd kan man vara för kriser?

– Nu tar vi höjd för att klara av krig. När man förbereder sig för det värsta, ökar förmågan att även klara av andra kriser.