Klimatkris, våld, utsatthet, kärlek, begär, flockmentalitet, uppror, materialism, motstånd. Det är bara några av de teman som den franska författaren Marion Brunet väver sina berättelser kring. Hon, som debuterade 2013 med ungdomsromanen ”Frangine” (”Syrran”), har redan vunnit ett trettiotal priser, främst för sina ungdomsromaner och böcker för unga vuxna.
Nu får hon ett till: Astrid Lindgren memorial award. Priset instiftades 2002 till Astrid Lindgrens minne och är barn- och ungdomslitteraturens absolut tyngsta. Fullt jämförbart med Nobelpriset i (vuxen)litteratur. Även 2025 års val av pristagare går i linje med det lite spetsiga och oförutsägbara som blivit Almajuryns signum på senare år.
I en svensk kontext är Marion Brunet en ny bekantskap, precis som hennes landsman Jean-Claude Mourlevat var när han fick Astrid Lindgren memorial award 2021. Inte heller han fanns översatt till svenska vid utnämnandet.
Ändå är det i dag svårt att tänka sig en svensk barnlitteratur utan Mourlevats mellanåldersromaner om den försynta och otroligt väluppfostrade igelkotten Jefferson och hans mer rivigt robusta vän, grisen Gilbert. En dynamisk duo som nu under vårvintern dessutom klivit ut på scenen i Dramatens uppsättning ”Jefferson”.
Om Marion Brunet kan sägas att hon är en författare som gräver där hon står. Hennes böcker skildrar ungdomars livsvillkor i en värld som ter sig allt mer splittrad av klimatförändringar, kapitalism och krig. Allt medan hon ledigt rör sig mellan en rak, brännande realism, dystopi, fantasy, sagor och myter.
I sitt skrivande ställer Brunet hellre frågor, än kommer med svar. Mellan raderna anas en stor tilltro till unga människor i dag. Vare sig hon tecknar en våldsam passion med förhinder, som i fjolårets 1990-talsroman ”Nos armes”, eller mejslar fram en dystopisk framtid, där världen som vi känner den redan är ödelagd.
Läs mer: Årets Almapristagare: ”Jag ska betala av mina skulder”
