Allt färre papperslösa söker offentlig sjukvård i storstadsregionerna, trots att de har rätt till det.
På Röda korsets vårdförmedling i Göteborg erbjuds papperslösa vård samt information och stöd för att söka vård. Här har man fått fler besök än väntat under sitt första år.
Personalen ser många möjliga orsaker till att personer inte söker sig till den vanliga vården. En av dem är oron för informationsplikten, som regeringen nu valt att gå vidare med.
– Patienter frågar oss: ”Kommer vården kontakta polisen eller Migrationsverket? Kan du lova att det jag berättar är sekretess?” säger specialistsjuksköterskan Stina Nydén.
Informationsplikten innebär en skyldighet för vissa myndigheter att anmäla papperslösa personer till polisen och lyftes i Tidöavtalet 2022. I lagen som förväntas träda i kraft nu i juli är sjukvården undantagen.
Både Stina Nydén och hennes kollega Matilda Persson har jobbat med målgruppen i över tio år. De märker att oron för att bli rapporterad har ökat de senaste åren.
– Vi möter patienter som är rädda. Även om man litar på sjukvårdspersonalen, är man rädd för vad kassapersonalen gör. Eller vem som sitter i väntrummet och hör när man säger i kassan att man är papperslös, säger specialistsjuksköterskan Matilda Persson.
Hon poängterar också att det i vissa fall går information direkt från vården till andra myndigheter, som i sin tur blir skyldiga att rapportera till polisen.
Till exempel informeras Skatteverket vid en födsel, och Skatteverket omfattas av den föreslagna informationsplikten.
– Nyligen frågade en kvinna som var orolig för att bli rapporterad på sjukhuset om hemförlossning är ett alternativ, säger Stina Nydén.
Antalet papperslösa som söker offentligt finansierad vård har blivit färre i Västra Götalandsregionen och Region Stockholm under en längre tid. I Region Skåne kom vändningen 2022.
Sedan dess har antalet närmast halverats både där och i Västra Götalandsregionen – i Region Stockholm är minskningen ännu större, från 8 434 till 2 980 patienter.
Hur många papperslösa som lever i Sverige är svårt att svara på. I en rapport från Socialstyrelsen 2010 uppskattades antalet personer till 10 000–50 000.
Jacob Lind, migrationsforskare vid Malmö universitet, säger att siffran hittills inte har reviderats. Även om färre personer i dag blir papperslösa på grund av att de nekas asyl, eftersom färre ansöker om asyl, kan fler personer bli papperslösa på andra sätt, som genom förlorade arbetstillstånd.
– Det är svårt att säga med säkerhet varför färre söker sig till vanliga vården. Men forskningen visar att papperslösa i dag mår sämre och lever i större utsatthet än förut, så ökad rädsla är en viktig förklaring, säger Jacob Lind.
Förutom informationsplikten ser specialistsjuksköterskorna på Röda korsets vårdförmedling flera andra anledningar till att papperslösa inte söker eller får vård.
Att personen själv inte känner till sina rättigheter är en återkommande orsak, liksom dåliga tidigare erfarenheter. Till exempel att ha blivit nekad vård.
– Det finns en stor okunskap bland vårdpersonal, många papperslösa blir nekade vård som de egentligen har rätt till, säger Stina Nydén.
Papperslösa patienter kan också ha svårt att hitta rätt i det svenska vårdsystemet och boka tid. Det kan bland annat bero på att de inte har bank-id eller legitimation.
Ytterligare ett problem är att papperslösa som får vård ibland registreras felaktigt i kassan, så att de får betala full turisttaxa i stället för det subventionerade pris de har rätt till. Många papperslösa har väldigt låg betalningsförmåga, eftersom de saknar laglig rätt att jobba.
Informationsplikten kommer att gälla Kronofogden, vilket innebär att papperslösa personer som försätts i skuld på grund av felaktiga fakturor från vården då kan bli rapporterade till polisen.
– Det var till exempel en man som inte vågade säga i kassan att han var papperslös, och då fick han en faktura på 5 000 kronor som han inte hade råd att betala, säger Matilda Persson.
Den yttersta konsekvensen av att personer inte söker vård är att de blir sjukare, och i värsta fall dör.
– Jag ser det som en rejäl risk att folk inte söker förrän det blir urakut, och det blir ett större lidande för personen men också en större belastning på sjukvården, säger Stina Nydén.
Så säger lagen om vård för papperslösa
Regioner har sedan 1 juli 2013 en skyldighet att erbjuda papperslösa personer över 18 vård. Det gäller:
● Somatisk och psykiatrisk vård samt tandvård som inte kan anstå.
● Hälsoundersökningar.
● Mödrahälsovård (inklusive förlossning).
● Vård vid abort.
● Preventivmedelsrådgivning.
● Läkemedel.
● Vård enligt smittskyddslagen.
● Tolk, sjukresor, sjuktransport, hjälpmedel.
Begreppet ”vård som inte kan anstå” innebär inte bara akutvård, utan även till exempel uppföljande vård och vård för att undvika ett mer allvarligt sjukdomstillstånd.
Papperslösa barn har rätt till samma vård som de barn som bor i regionen. Regionen får också själv erbjuda mer vård än vad som krävs i lagen.
Källa: Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, Socialstyrelsen, Röda korset.
