Allt fler förväntar sig dricks i USA – nu börjar amerikanerna tappa tålamodet

Söndagar från klockan 10 spelar The Handsome Hangovers på krogen Nudie’s i centrala Nashville. Då är det rätt många som matchar bandnamnet med en tjusig baksmälla.

Det festas hårt på helgerna i gatstumpen som kallas Honky Tonk Highway. Överallt på barerna framträder olika countryband.

– Det är klart att jag vill framträda på stora konsertarenor en dag i framtiden. Men detta är ett himla bra sätt att komma in i en bransch som jag älskar, säger sångerskan Lauren Freebird i en paus.

Det kostar ingenting att slå sig ned och lyssna på musiken. I stället förväntas åhörarna visa sin uppskattning genom att lägga dollarsedlar i stora hinkar märkta med ”TIPS”, alltså ”dricks”.

– Vi har en basinkomst men den är minimal. Det är dricksen som betalar alla räkningar, konstaterar Lauren Freebird.

Hon har stått på scen på olika barer i Nashville i två år. Under den tiden har konkurrensen om gästernas givmildhet hårdnat.

– Jag tycker att det har spårat ur. Det är som om alla överallt sträcker ut handen för att be om pengar. Till och med om du ska gå och köpa kaffe så är det någon som vill ha dricks. Det blir mindre över till oss, som verkligen måste leva på dricksen, säger hon.

Traditionen att tacka för servicen med en rejäl dusör är stark och utbredd i USA, det vet alla som någonsin besökt Förenta staterna. Många lågavlönade arbetare behöver påslagen för att klara tillvaron.

Men fram till för kanske fem år sedan var dricksen en privatsak – några dollarsedlar på ett bord eller en anteckning på en kreditkortsräkning. Ny teknik har förändrat förutsättningarna. I dag ställs frågor om dricks på appar eller skärmar vid kassaapparaterna på många ställen, från frisörsalongen till verkstaden eller fiket.

Mycket tyder på att amerikanerna håller på att tappa tålamodet. Forskarna talar om ”tip fatigue”, dricks-ledan.

– Jag tror att konsumenter helt enkelt känner att de blir översköljda med frågor om dricks. Det brukade inte vara så påträngande, men nu känns det som om varje transaktion kräver ett påslag, säger Timothy Self, forskare vid Austin Peay State University med fokus på ledarskap och marknadsföring.

Det finns ingen statistik över hur mycket amerikanerna spenderar i dricks. Opinionsmätningar visar att påslagen varierar. I en undersökning från opinionsinstitutet Pew research från förra året uppgav närmare tre av fyra, 72 procent, att de upplever att förväntningarna på dricks har ökat.

Mycket tyder på att pandemin blev ett trendbrott. Möjligen var folk som hade förmånen att arbeta hemifrån beredda att betala extra till alla som utsatte sig för smittrisker i olika serviceyrken. ”Skuld-dricksandet” blev ett fenomen.

Det underlättades av digitaliseringen.

– Tekniken är avgörande. Den utvecklingen accelererade under covid-19 när folk började använda olika appar mer, säger Timothy Self.

För restaurangbranschen finns goda skäl för att skippa dricksen och övergå till generella serviceavgifter. Då kan servitörerna och servitriserna få höjda månadslöner, och stadig inkomst, i stället för att vara beroende av kundernas välvilja kväll efter kväll. Dessutom blir det lättare att fördela intäkterna rättvist med kökspersonalen.

Men att avskaffa systemet är lättare sagt än gjort. Finkrogar i till exempel New York har gjort försök att införa regelrätta serviceavgifter i stället. Responsen från gästerna har varit sval.

– Priserna blir högre, om man räknar in serviceavgiften. Det verkar som om kunderna gillar möjligheten att ge dricks i stället. Och de skickligaste servitörerna och servitriserna uppskattar att de får extra mycket. Det är ett jobb där man alltid kan tjäna extra pengar. Och många amerikaner har haft sådana jobb någon gång i sitt liv, säger Timothy Self.

I stället har dricksen blivit en del av den politiska debatten i USA och det hör ihop med att väljarna rankar ekonomin som den viktigaste valfrågan.

Inflationen har kommit att påverka både vardag och fest för många miljoner amerikaner.

I baren bredvid scenen på Nudie’s berättar Pam Powell att hon har fått spara och gneta för festhelgen i Nashville.

– Det är lite dyrt. Man får planera långt i förväg. Men alltså, nu är jag här, jag fyller 67 och jag kan dansa precis som jag vill, säger hon.

De politiska huvudmotståndarna i presidentvalet, expresidenten Donald Trump och vicepresidenten Kamala Harris, har båda lagt förslag om att plocka bort skatteplikten på dricksinkomster.

Trump var först ut med idén, efter ett samtal med en servitris i Las Vegas i början av sommaren. Han lanserade förslaget på Republikanernas konvent i juli. Kort därpå fick Kamala Harris kliva in som presidentkandidat för Demokraterna. Då blev skattebefrielser på dricks en del av hennes politiska program.

”Detta var en TRUMP-idé. Hon har inga idéer, hon kan bara stjäla från mig”, fräste Trump på plattformen Truth Social.

Faktum är att liknande tankegångar har diskuterats i båda partierna. I juli i år lanserade den republikanska senatorn Ted Cruz från Texas ett förslag om att skippa skatten på dricks ihop med Nevadas två demokratiska senatorer Catherine Cortez Masto och Jacky Rosen.

De ekonomiska experterna är inte entusiastiska. De påpekar att förslaget slår ojämnt eftersom nivån på dricksen varierar med minimilönerna i olika delar av USA. De varnar för att stora skatteintäkter kan gå förlorade. Och de gör klart att det kan bli svårt att skilja skatt från lön i framtiden.

Steve Rosenthal, som är knuten till den partipoliskt obundna tankesmedjan The Urban Brookings Tax Policy Center, radar upp kritiska frågor i en intervju med public service-kanalen NPR.

– Om vi skapar inkomstgränser, kan vi inte bara förvänta oss att låginkomsttagare kräver att få dricks i stället för lön, undrar han bland annat.

Musikerna i Nashville slipper gärna skatten.

– Det är första gången som jag hör förslaget, men det låter fantastiskt. Dricksen är allt för oss, säger Paul Juneau, som går runt och samlar in dollarsedlar efter förmiddagens spelning på en bar.

Kanske väger folks attityder ändå tyngre än de politiska förslagen när det gäller framtiden för dricksen.

Forskaren Timothy Self tror att synen på servicetilläggen är på väg mot en vändpunkt i USA – det som så lämpligt kallas ”tipping point” på engelska.

– Vi har en diskussion i USA just nu om vad som är lämpligt och inte lämpligt. Och jag uppfattar att folk börjar känna sig styrkta i att de har rätt att välja en lägre procentsats eller ingen dricks alls på skärmen.

Läs också: Miljoner amerikaner lider av matbrist

Carl Johan von Seth: Trumps ekonomiska politik innehåller en finansiell bomb