Stockholmsenkäten är en undersökning som kartlägger ungas vanor. Den har genomförts sedan 70-talet. I år har över 12 000 ungdomar i årskurs nio och gymnasiets årskurs två deltagit och svarat på mer än 100 frågor.
När siffrorna presenterades i stadshuset på onsdagen konstaterade skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) och social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) att de speglar de samhällsutmaningar som Stockholm och övriga landet tampas med.
Bland bekymren märks bland annat att allt fler uppger att de mår dåligt av sitt spelande. Det rör sig om unga som anger att de känt sig rastlösa och irriterade om de inte har kunnat spela. De kan också ha ljugit om hur mycket de spelar.
Bland dem som satsar pengar på exempelvis kasinospel och pokerspel uppger en tredjedel att de har problem. Andelen minderåriga pojkar som spelar om pengar har ökat markant. Alexander Ojanne framhåller två teorier kring vad som kan ligga bakom utvecklingen.
– Dels har vi en avreglerad spelmarknad med en väldigt aggressiv spelreklam som vi möts av överallt i samhället. Sedan finns det också möjlighet att göra köp i spel där du inte vet vad du köper, lootlådor brukar det kallas. Du köper grisen i säcken helt enkelt, säger Alexander Ojanne
Han oroas också över att benägenheten att anmäla brott minskar. När det gäller andelen som anmäler stöld så har siffrorna sjunkit dramatiskt.
– Det kan så klart vara systemhotande på sikt och det behöver vi jobba med.
Rökningen fortsätter att minska bland unga, detsamma gäller för alkoholkonsumtion och narkotikaanvändning. Även snusandet minskar, med undantag för bruket av vitt snus som i stället ökar.
Andelen som uppger att de någon gång har sniffat eller boffat exempelvis lustgas, drivgas eller butangas från tändare ökar också. Här är lustgas det vanligaste rusmedlet.
Samtidigt påpekar borgarråden att det finns flera glädjeämnen i årets mätning. Emilia Bjuggren gläds åt man kan skönja ett trendbrott när det gäller ungas psykiska besvär som har varit ökande i två decennier.
– Nu fortsätter inte siffrorna att öka längre.
Alexander Ojanne vill framhålla att andelen som känner sig otrygga i sitt bostadsområde minskar. Han påpekar att det från kommunens sida finns flera handgripliga åtgärder som har effekt på den upplevda tryggheten bland boende.
– Om det finns ett mörkt buskage någonstans där det förekommer narkotikaförsäljning så kan buskarna klippas upp och belysningen ökas. Man kan också bygga ett utegym eller en lekplats. Då får man dit ett annat klientel som stör ut de som säljer narkotika, säger han.
– Man får inte vara så naiv att man tror att folk slutar knarka för att det tänds en lampa, vi måste dessutom ha ett socialt uppsökande arbete. Men det går att skapa en upplevelse av trygghet i ett bostadsområde med enkla medel.
Läs mer:
Här ligger skolorna vid öppna drogscener i Stockholm
Förslaget: Totalförbud för lustgas i berusningssyfte
