Barnrättsorganisationen Bris noterar över 2 800 stödkontakter med barn under jullovet och liksom tidigare var de vanligaste orsakerna psykisk ohälsa, familjeproblem och olika sorters våld eller övergrepp. En kategori som dock stuckit ut är det höga antalet kontakter som handlat om ätstörningar.

– Vi har märkt att samtalen kring just ätstörningar har ökat. Den trenden har egentligen varit sedan början av pandemin redan, men det är tydligt att det här fokuset på mat och godis i gemenskap under julhelgerna är ett växande problem, säger Jennifer Pettersson, kurator på Bris.

Hon beskriver jullovet som en tuff tid för många fler barn än de som faktiskt tar kontakt med Bris eller andra stödorganisationer. Tankarna på mat blir jobbigare när vardagen med skolgång och andra rutiner avbryts, därmed förklaras ökningen under pandemin.

– Det blir väldigt mycket mer tid med en själv och ens telefon. Med tiden blir det ju också allt lättare att hålla på att jämföra sig med barn och vuxna på sociala medier från hela världen, säger Jennifer Pettersson.

Jämförelserna kan handla om vikt, portioner, utseendeideal och liknande, och Pettersson betonar att eftersom apparnas algoritmer ser till att generera mer av det man tittat på riskerar problemen att tillta. De som kontaktar Bris är i övervägande del tjejer, cirka 70 procent.

– Det gäller sammanlagt för alla kategorier, men för ätstörningar kan nog vara ännu mer. Det är väl en spegling av samhället i stort att killar och män tyvärr har högre trösklar för att ta hjälp oberoende av vad det handlar om, säger Jennifer Pettersson.

Fakta.Så kan du hjälpa till

• Undvik att kommentera mat, kropp och träning på ett värderande sätt. Det kan kännas som en liten sak men för någon med en komplex relation till mat, kropp och träning kan kommentarerna ta hårt.

• Våga ta upp din oro, men gör det i god tid. Var inte rädd att förvärra situationen genom att prata men försök att prata i ett lugnt och tryggt sammanhang, gärna före riskperioder som jul. Visa omtanke genom att fråga hur personen mår, och undvik att kommentera ätande, vikt eller kropp.

• Fråga vad personen behöver för stöd av dig. Det är lätt att vilja komma med lösningar men försök främst att lyssna och förstå vad du kan göra för att vara det bästa stödet för den drabbade.

• Kräv inte en förklaring. Visa att du finns där för den drabbade oavsett om den vill prata om sina känslor eller bara vill ha avledning.

Källa: Frisk och fri – riksföreningen mot ätstörningar

Hon förtydligar att ätstörningar är ett brett problem som präglas av många olika faktorer. Några som hör av sig kan ha gnagande oro om att vara ätstörda utan att nödvändigtvis ha utvecklat sjukdomen ännu, andra kan vara så illa däran att de behöver specialistvård.

– Vi pratar med barn med mycket varierande former av ätstörningsproblem. Det är alltid positivt när de hör av sig för att då kan man fånga upp det och ge dem vägledning till hur de kan fortsätta utan att det ska behöva eskalera, säger Jennifer Pettersson.

Fakta.Här kan du söka stöd

• Om situationen är akut, ring 112.

• Vårdguiden om ätstörningar, ring 1177 eller gå till 1177.se.

• Frisk och fri, Julstöd 2025 från 10 november till 12 januari: julstod@friskfri.se

• Självmordslinjen: 90101.

• Hjälplinjen: 90390.

• Tjejzonen har en ätstörningschatt som är öppen alla kvällar mellan klockan 8 och 10 för tjejer mellan 12 och 15 år.

Läs mer:

Så stöttar du en närstående med ätstörning

För Anna blev träningen ett tvång: ”Jag blev helt instängd i mig själv”

Wilma, 23: ”Min sjukdom vill helst att jag inte ska äta något alls”

Share.
Exit mobile version