Sveriges bästa alpinskidåkare ligger utspridda och utslagna på en stenstrand på Kreta.
Det är OS-förläger nio månader före nästa års medaljjakter i Italien, och ett annorlunda träningspass står på schemat.
I grupper om tre har landslaget precis kastat sig över ett plank i en militärhinderbana, krupit igenom och förflyttat ett stort däck, pressat sig själva i jägarställning och sprungit fram och tillbaka i ”Idioten”.
Den tuffaste delen – ett hundratal meter simning i vågor, kombinerat med paddlande på en så kallad SUP – återstår.
Det är på lek, men också lite på allvar.
– Jag lämnar in en protest! Jag lämnar in en protest! ropar slalomstjärnan Anna Swenn-Larsson när laget som kallar sig ”Team starka ben” – OS-ettan Sara Hector och unga talangerna Hanna Aronsson Elfman och Fabian Ax Swartz – så småningom är först att korsa mållinjen i havet.
Ett par timmar senare utbrister Hector:
– Den gick igenom. Men vi vann ändå!
Hon skrattar:
– Det är typiskt Anna att protestera så där! Nej, jag bara skojade. Hon är en tävlingsmänniska, men det är vi alla.
För ett år sedan fick merparten av åkarna i alpina landslaget veta att de skulle behöva betala uppemot 150 000 kronor var för sin landslagsplats.
Alpina landslaget stod utan viktiga sponsorer, krisen var ett faktum.
I slutändan blev läget något bättre, Svenska skidförbundet skrev avtal med en ny klädpartner och ”bara” hälften av åkarna behövde betala för att delta i verksamheten. Men bakom den tuffa ekonomiska sitsen bubblade åkarmissnöje och ett skadat förtroende för ledningen.
Bristande kommunikation var en av orsakerna.
– Man känner inte så mycket stöd, sade OS- och VM-åkaren Estelle Alphand, en av dem som tvingades betala, till DN i september.
– Tränarna har inte ringt mig alls.
Nu sitter samma 30-åring i en solstol på Kreta.
Under fjolårssäsongen behövde Estelle Alphand inledningsvis fixa sina skidor själv och fick kämpa sig in i världscuplaget. Ändå tog hon sig till både VM och världscupfinal och är inför kommande OS-säsong i en bättre rankningssits, tillbaka i så kallade ”Kategori A” i landslaget.
– Det är klart att det är en lättnad, säger Alphand som nu räknar med fullt stöd.
– Det är inte helt lätt att vara ensam.
I oktober visade siffror från SVT krisen i alpin-Sverige svart på vitt.
Enligt en anonym enkät saknade nära hälften av åkarna i landslaget förtroende för landslagsledningen. Flera vittnade om ekonomiska felprioriteringar, härskartekniker och tystnadskultur.
Svenska skidförbundet kritiserade inledningsvis metoden bakom SVT-enkäten och ville vänta in en egen genomlysning av verksamheten. Men redan i november fick både landslagschefen Lars Melin och alpinchefen Karin Stolt Halvarsson lämna sina poster.
Tillförordnade landslagschefen Per Jonsson fick uppdraget att göra ett omtag efter rubrikerna.
– Det har känts viktigt för oss att lyssna – på åkarna, tränare, teamen – hur de mår och hur de känner, säger Jonsson nu.
– Det var en viktig grej som har framförts, så det har jag verkligen tagit till mig. Sen är det alltid någon som måste bestämma i slutändan, men alla ska bli hörda.
Lagaktiviteten på stranden på Kreta är en del av det arbete som nu görs för att få en hel grupp av tränare, ledare och åkare att dra åt samma håll.
Det är inte ovanligt att stjärnorna ibland tränar under ”lättsammare” former på försäsongen. Nytt för i år är dock ett större fokus på teambuilding också vad gäller samtal och värderingar, stöttat av SOK (Sveriges olympiska kommitté).
Under våren har arbetet dragit igång på ledarsidan. Det ska sedan sippra ut i hela landslagsverksamheten och även till åkarna.
– Jag är så glad att vi har fått igång det här jobbet, säger Per Jonsson.
– Det handlar om att komma överens om vad vårt gemensamma uppdrag är. Det är högt i tak, alla får säga sitt.
Inom alla grupper finns behov av teambuilding, fortsätter landslagschefen.
– Vi tror på att hitta små pusselbitar här och där som kan stärka oss.
– Det kan till exempel vara att vi sätter upp vår logga och säger ”vad känner du när du ser den här?”
Sara Hector, som vann storslalomguldet i OS i Peking 2022, har haft sin satsning fullt finansierad. Hon säger generellt om dagens tuffa lagtävling:
– Jag tror att det är jätteviktigt att man har tid att verkligen ha roligt utanför det som bara handlar om prestation.
– Man kan pusha varandra och hjälpa varandra framåt.
Anna Swenn-Larsson, VM-tvåa i slalom 2019, konstaterar att allt ännu inte är på plats inför nästa säsong.
Svenska skidförbundet har visserligen fått in en ny sportchef i alpint (Stefan Dahlsten), och en ny kommersiell chef (Frippe Stenberg) ska jaga sponsorer i ett fortsatt pressat läge. Men Per Jonssons roll som tillförordnad landslagschef sträcker sig inledningsvis bara till juni och på damsidan saknas en chefstränare – sedan Manuel Gamper fick lämna efter säsongen.
– Men jag tycker det känns väldigt kul med en nystart nu, säger Swenn-Larsson.
– Det kommer ofta något gott ur allt. Jag tror att vårt lag kommer må bra av en ny ledare och lite nya personer.
Flera åkare som DN pratar med upplever att landslagsledningen och förbundet har tagit tidigare kritik på allvar.
– De har gjort egna utvärderingar och enkäter och vi har pratat med dem. Det känns som att man ville förstå, säger 22-åriga Hanna Aronsson Elfman.
Presentationen av det ”nya landslaget” har visserligen dragit ut på tiden.
Men Estelle Alphand skrattar till:
– Det är ändå första gången på länge som de försöker göra något bra, känns det som!
Hur märker man av det?
– Det är inte ofta som ledare har kommit och pratat med oss och frågat hur vi vill ha det, hur vi känner, men nu har de faktiskt gjort det. Så det känns som de har lyssnat lite mer på oss. Så förhoppningsvis har de en bra plan.
Åkare har haft individuella möten med Per Jonsson och även med förbundets generalsekreterare Pernilla Bonde, berättar Alphand.
Är ditt förtroende för landslagsledningen större i dag än för ett år sedan?
– Ja, det kan jag säga.
I februari tog Estelle Alphand, Sara Hector, Kristoffer Jakobsen och Fabian Ax Swartz ett lagbrons i VM i Österrike.
Men i övrigt blev mästerskapet en serie av svenska medaljmissar.
Nu väntar ett OS 2026 som blir veteranerna Hectors och Swenn-Larssons sista.
Där kommer det handla om att plocka fram just de tävlingssinnen som den här morgonen är omöjliga att dölja i lagtävlingen på en grekisk ö.
– Det här var syra upp till öronen, säger Hanna Aronsson Elfman och skrattar.
Hur mår alpina landslaget i dag?
Kompisen i vinnarlaget, Sara Hector, svarar:
– Jag tycker att vi mår bra. Sen är det klart att saker behöver komma på plats. Men jag hoppas att vi snart har en damchef och en plan och en väg framåt. Vi har ju ett väldigt härligt lag, så utifrån det har vi hur mycket som helst att bygga på.
Läs mer:
Tufft läge för alpin-Sverige – åkare måste betala uppemot 150 000 kronor för landslagsplats
Sara Hector: ”Situationen har varit pressad för åkare”
Alpina landslagschefen om kritiken: ”Måste gå till grunden med det här”
Två höga chefer får lämna alpina landslagsledningen
Tillförordnade landslagschefen efter krisrubrikerna: ”Måste lyssna, höra och känna in”
Förbundstoppen om 200-sidiga alpinutredningen: ”Struktur skapar kultur”
