Mejlen har numera börjat trilla in redan veckan före jul: hetsiga meddelanden om nedsatta priser och diverse erbjudanden. Det senaste, för att verkligen driva på köpyran, verkar vara att man inför mellandagarna får tillgång till listor på vad som ingår i rean. Allt för en chans att planera, vara ute i god tid, bli först till kvarn. Sedan återförsäljarna importerade Black Friday för ett decennium sedan, och det nu i många fall vuxit till en Black month, har vi nästan konstanta extrapris under november och december.
Mobiltelefoner, datorer och annan elektronik hör till produkterna som handlarna lockar med allra mest. Och inte undra på: företagen har till stor del lyckats övertyga oss om att vi behöver nya versioner av allt vartannat eller var tredje år. Reorna har en viktig funktion här: företagens försäljning ökar, konsumenten får billigare tillgång till splitterny teknik. En win-win-situation.
Men alla jublar inte över utvecklingen. Förra veckan lämnade Demokratiska republiken Kongo in en anmälan mot techgiganten Apple. I grova drag anklagar landet företaget för att försöka dölja användandet av ”blodsmineraler” i sin leverantörskedja – mineraler utvunna under svåra eller påtvingade former i områden präglade av våld och brott mot mänskliga rättigheter.
Demokratiska republiken Kongo har i ett och ett halvt sekel hört till världens mest krisdrabbade platser. En av de främsta bidragande faktorerna är landets enorma naturtillgångar – de är en av nycklarna till att förstå utsugningen som så länge hemsökt landet. Men om det var gummi, elfenben och koppar som ledde till exploateringen under kolonialismens 1800- och 1900-tal, är det guldet, diamanterna, oljan och naturgasen som frestar i dag. Och kanske allra mest: mineralerna som bland annat används i våra telefoner och datorer. Kongo är rikt på exempelvis coltan, volfram, tenn och tantal. I Kongo finns även världens största reserv av kobolt, mineralen som används i batterier och beskrivs som avgörande om elbilsrevolutionen verkligen ska bli av.
Men i östra Kongo är massakrer, fördrivning, svält och massvåldtäkter vanliga – ett resultat av en invecklad konflikt som sedan nittiotalets mitt tagit livet av sex miljoner människor. Dagens våld har sina rötter i det rwandiska folkmordet 1994, då närmare en miljon människor dödades under en sommar medan omvärlden vände bort blicken. När morden slutligen upphörde – efter att rebellgruppen RPF tagit över makten – gömde sig många av förövarna i vågen av flyktingar som sökte skydd i östra Kongo. RPF-trupper följde snart efter, med det officiella uppdraget att gripa och åtala gärningsmännen.
RPF-invasionen utlöste två storkrig, där tio länder drabbade samman med Kongo som arena. Konsekvenserna blev katastrofala. Under tiden uppdagades det att Rwanda främst försökte profitera på Kongos naturresurser. Ett fredsavtal undertecknades i början på nollnolltalet, men striderna har aldrig helt upphört.
I dag är över hundra rebellgrupper verksamma i landet, och en av de största, M23, finansieras och stöttas militärt av Rwanda. Gemensamt för flera av miliserna är att de har ekonomiskt incitament att fortsätta kriga. Mineralerna och råvarorna de utvinner, ofta med hjälp av tvångsarbete, smugglas ut via mellanhänder som Rwanda och göder företag i väst, Kina och Mellanöstern. Företag som Apple, om man köper Kongos stämningsansökan.
Apple har nekat till anklagelserna och det kommer att dröja länge innan utredningen är färdig och fallet eventuellt klaras upp. Men under tiden – i butikskön eller med fingret vilande över onlinebutikens varukorgsikon – kan det vara värt att fundera på om du verkligen behöver en ny telefon.
