På måndagskvällen den 12 januari larmas ambulansen med högsta prioritet 1, till en kvinna som ligger skadad ute i snön på en plogad skogsväg i sydvästra Stockholm, efter att ha blivit avkastad, och nedtrampad, av sin häst.

Det tar nästan en halvtimme för ambulansen att ta sig fram, och när hon väl kommer in i ambulansen är det kallt eftersom kupévärmen är trasig.

På grund av det dåliga väglaget ska patienten överlämnas till en helikopter, men när ambulanspersonalen kommer fram till den sista backen orkar inte ambulansen upp, trots flera försök. Patienten får till slut lastas ur och bäras upp för backen till den väntande helikoptern.

När de ska köra därifrån fastnar de igen och motorn börjar ryka. Personalen ger upp och får backa hela vägen tillbaka till den större vägen. Det tar 1,5 timme för ambulansen att komma därifrån.

Mattias Larsson, tillförordnad fordonschef vid ambulanssjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm, tog emot rapporten:

– Det viktigaste är att få patienten till helikoptern och jag har fullt förtroende för att det var den bästa lösningen att bära den sista biten i stället för att köra fast, säger han.

Det är dock bara en av de situationer som blåljuspersonal i Stockholm har utsatts för den senaste tiden. I flera avvikelserapporter som upprättats i Region Stockholm de senaste veckorna, framkommer kritik mot ambulanser som inte är rustade för vinterväglaget.

”Vi var tvungna att släcka blåljusen för att prioritera att komma fram alls”, står det i en anmälan.

Och problemen visar sig också i att väntetiden har ökat. Under de elva första dagarna av januari i år fick patienter som bedömdes vara livshotande skadade eller sjuka, prio 1, vänta i drygt 15 minuter på en ambulans, i stället för 14 minuter under samma period de två föregående åren. För prio 2, alltså inte livshotande tillstånd, ökade utryckningstiden från 41 till 47 minuter jämfört med januari 2025.

Mattias Larsson hänvisar till det ”exceptionella” vintervädret som han menar har skapat problem med halka och andra framkomlighetsproblem.

– Vi gillar inte snö för det komplicerar vårt uppdrag. När hela Stockholmtrafiken går mycket långsammare så tar även våra uppdrag längre tid. Men jag tycker inte att våra medborgare i Stockholm har skäl att vara oroliga för att ambulansen inte kommer, säger han.

Ambulanssjukvårdaren och skyddsombudet Linus Törneberg vittnar om flera situationer där ambulanser de senaste veckorna har kört fast i snön och tvingats gå den sista biten till fots, eller ta hjälp av privatpersoner för att komma loss.

– Det allvarliga blir ju om vi inte kan ta oss fram till de kritiska patienterna till exempel vid ett hjärtstopp där alla minuter räknas. Då kan det ju bli väldigt allvarligt för den enskilda, säger han.

Mattias Larsson menar att det framför allt är den bristande snöröjningen som ställer till det:

– Det påverkar ju jättemycket förstås. Så här dåligt väder som vi har haft nu är ju en utmaning för ambulansen precis som för all vägburen trafik. Och våra fordon har ju lite olika vinteregenskaper vilket visar sig mest när det är oplogade vägar.

Men det är just det att ambulansfordonen inte alltid verkar vara tillräckligt rustade för vinterväglag. I Botkyrka fick exempelvis en patient vänta på en ny ambulans med fyrhjulsdrift efter att den första inte kom upp till en adress med en ”liten backe”.

Vid en annan utryckning skriver ambulanspersonalen att de hade ”noll fäste” i den bakhjulsdrivna, och framtunga ambulansen.

”Vid larmkörning är det inte ens en idé att tända upp (blåljusen, reds. anm.) då väghållningen är så pass illa att det medför allvarliga risker alternativt köra fast”.

I sin avvikelseanmälan till arbetsgivaren kritiserar blåljuspersonalen fordonens (Mercedes sprinter, reds. anm.) bristande väghållning:

”För tio år sedan då alla bilar var bakhjulsdrivna stod bilar fastkörda konstant varför krav på fyrhjulsdrift kom. Alla dessa problem försvann i och med Falcks T6:or men nu är man tillbaka där då man valt att köpa in bakhjulsdrivna och samtidigt framtunga Sprintrar”, skriver personalen i sin anmälan.

Mattias Larsson, tillförordnad fordonschef för ambulansen i Stockholm, svarar att två av tre ambulanser redan är fyrhjulsdrivna i dag och att det pågår ett arbete med att byta ut resterande de närmaste två åren. Men för att köra fyrhjulsdrivna ambulanser behöver förarna en så kallad C1-behörighet.

– Så vi håller samtidigt på att utbilda vår personal så att de kan framföra de här fordonen.

Regionen har dessutom stärkt beredskapen med fler ambulansresurser under de dagar då snön och halkan är som värst, säger han.

Ett exempel han tar upp är en ambulans i Tyresö som inte kom fram till en förlossning, utan fick vänta på att en fyrhjulsdriven akutläkarbil, vilket facket tidigare har larmat om i en intervju med P4 Stockholm.

– När det är så här exceptionellt väder får vi ibland göra okonventionella lösningar och skicka ut flera bilar, säger Mattias Larsson på ambulansförvaltningen.

Snön har även skapat problem för räddningstjänsten i Stockholm. I ett fall ledde det till att brandmännen inte kom fram för att släcka en brinnande kolonilott i Farsta.

Fakta.Ambulanssjukvården i Stockholm

Ambulansen i Stockholmsregionen var tidigare uppdelad i tre aktiebolag, och fördelats mellan Falck, Samariten och regionägda Aisab.

Under våren 2025 genomgick ambulanssjukvården i Stockholm en stor omorganisation, då verksamheten från 1 maj helt togs över av regionen, genom Aisab.

Vid årsskiftet 2025-2026 togs ambulanssjukvården fullständigt över av regionen i form av en ny ambulanssjukvårdsförvaltning.

Beslutet att omorganisera ambulanssjukvården togs i augusti 2023.

Källa: Region Stockholm

Share.
Exit mobile version