Det är gassande sol och 30 grader vid en bensinstation i utkanten av Dallas.
Bilar åker i en strid ström till pumparna för att tanka och kör sen snabbt därifrån, som bin till blommor.
Liksom i större delen av USA är de som bor här i hög grad beroende av sina fordon för att ta sig till jobb, mataffärer och skolor.
– Vi behöver bilen vart vi än ska och nu börjar det bli lite dyrt, säger José Ruiz, som bor en halvtimme från sitt jobb.
USA är världens största oljeproducent och drabbas inte lika hårt som andra länder av störningarna i Hormuzsundet, där 20 procent av världens olja passerar.
Men eftersom den amerikanska oljan säljs på världsmarknaden märks prishöjningarna även här.
En smärtgräns för många amerikaner brukar vara 3,5 dollar per gallon (en gallon är 3,8 liter). Högre priser än så ältas ofta i medier och får konsumenterna att reagera.
I dag är snittpriset för en gallon bensin nästan 4 dollar, enligt intresseorganisationen AAA, vilket motsvarar 10 kronor litern. Priserna skiljer sig åt runtom i landet och i Texas är de något lägre, runt 3,7 dollar.
– Fyra dollar är i dyraste laget. När det låg på två någonting så var det okej, säger José Ruiz.
Stephanie Abunis står några pumpar bort och kommer lite billigare undan eftersom hon kör en etanolbil.
Strax över tre dollar per gallon betalade hon den här gången. Hon håller med om att något händer när priset passerar fyra dollar.
– Fyra till fem dollar hade varit extremt högt. Då skulle jag promenera till jobbet eller köpa en cykel, säger hon och skrattar.
I november är det mellanårsval i USA och det är svårt att veta hur bensinpriset påverkar väljarna då.
Bedömare menar att de höga priserna kan bli kvar i flera veckor eller månader även om ett fredsavtal sluts mellan USA, Israel och Iran. Ett gammalt talesätt är att energipriser brukar stiga som en raket och falla som en fjäder.
Donald Trump har försökt att motverka prishöjningarna genom att lyfta sanktioner mot Ryssland och Iran och frigöra en del av USA:s oljereserver, men de åtgärderna tros bara ge marginella effekter.
Bilägare som DN talar med säger att de inte har bestämt sig för vilket parti de ska rösta på i höstens val.
Irankriget, som är orsaken till de höga priserna, är de flesta däremot kritiska till.
– Det är en boondoggle. En skitgrej och ett slöseri med pengar som vi hamnat i på grund av utrikespolitiken, säger Gideon som bor i Fort Worth.
Han tycker inte att han har påverkats alltför mycket av bensinpriserna, men får mothugg av sin partner Vivian.
– Jag betalar alltid bensinen med kreditkortet. Det har en gräns på 300 dollar och senast var det nära att slå i taket, säger hon.
Vivian har en teori om varför Trumpadministrationen valde att starta kriget mot Iran.
– Jag har lagt märke till att ingen pratar om Epstein-filerna längre.
