Israels framtid avgörs våren 2025. Regeringen Netanyahu är starkare än någonsin. Det är 18 månader kvar till nästa val. Den amerikanska presidenten har gett Israel fria tyglar både i Gaza och på Västbanken. Annekteringen av mark och den våldsamma fördrivningen av palestinier pågår i högt tempo. Israel rör sig snabbt i riktning mot att bli en autokrati och apartheidstat.

Det enda som kan rädda Israel är folket som ser vad som pågår och försöker stoppa det. Och det finns en demokratisk gnista. Tiotusentals går ut varje vecka för att protestera mot Netanyahu, som bröt vapenvilan och återupptog kriget. Stödet till gisslan och deras anhöriga är mycket starkare än lojaliteten med regeringen. Demonstranter samlas över hela landet, i Tel Aviv, Jerusalem och Haifa men också i mindre städer. Under senare tid har polisens reaktion blivit våldsammare. Man försöker skingra folkmassan genom att spruta smutsigt vatten med vattenkanoner. Min kusin berättar att hon åker hem, byter om, slänger kläderna i tvätten och fortsätter protesterna framför premiärministerns bostad. Vårt stöd, diasporans stöd, till demokratins försvarare måste fortsätta så länge de kämpar.

Det finns stora mängder mod och energi, och ingenting tyder på att protesterna kommer att avta. Men för att det ska leda till förändring måste också fackföreningarna, de stora företagen och reservisterna ansluta sig. Det måste bli en generalstrejk som lamslår landet och ekonomin. Det är vad som krävs. Jag hoppas på det.


Sedan Netanyahu återkom som premiärminister 2009 har extremhögerns, rasisternas och nationalisternas inflytande och makt vuxit

Men att hejda förstörelsen av den israeliska demokratin är bara början. Det går inte att tänka sig ett framtida Israel i fred och säkerhet utan att Palestina etableras vid dess sida. Det var så det var tänkt från början. Det låter som en enkel formel för rättvisa men det är också det enda som kan ge Israel en framtid som den judiska staten.

Rättvisa är centralt i det judiska arvet. Det är nära förknippat med alla människors lika värde och vilar på föreställningen att människan – alla människor – är skapade till Guds avbild. Det är det centrala budskapet i den judiska bibeln. Det som pågår i Israel nu strider mot judendomens viktigaste bidrag till civilisationen, det är en förvrängning av budskapet som format judendomen under två tusen år.

Den judendom som dominerar i dag, konservatism och reform, har utvecklats i diasporan och kännetecknas av en strävan efter universalism. Dess motsats är den etnocentrism som utvecklats i Israel och legitimeras och drivs av en ortodoxi som blivit statsreligion i Israel.

Netanyahus Israel kan existera i lång tid framöver, precis som många andra stater som begår övergrepp på sina medborgare och andra som står i vägen för dem. Men dess anspråk på att vara en judisk stat och en representant för världens judar kan inte upprätthållas.

Skapandet av Israel 1948 var ett mirakel som gav hoppet tillbaka till det judiska folket. Det lever fortfarande hos alla dem som är ute på gatorna dag efter dag och protesterar mot Netanyahus attack mot rättsstaten. Som varje fredag kämpar mot ockupanterna som försöker överta husen i Sheik Jarrah, den arabiska enklaven i Jerusalem. Som reser ut för att stoppa bosättarnas och soldaternas våld på Västbanken. Som packar hjälpsändningar till Gaza. Som med depressionens alla tecken sörjer den stat som korrumperas framför deras ögon. Men medan angreppen på demokratin och palestinierna pågår och intensifieras ger aktivisterna inte upp sin kamp för frihet och rättvisa.

Konflikten om den judiska statens karaktär har pågått länge. Den ledde till stora demonstrationer mot Libanonkriget 1982–83. Den fördjupades efter mordet på Yitzhak Rabin 1995. Sedan Netanyahu återkom som premiärminister 2009 har extremhögerns, rasisternas och nationalisternas inflytande och makt vuxit. Endast kämpande israeliska demokrater – både judar och araber – kan stoppa dem från att förstöra Israel.

Läs mer:

Johan Schaar: Sverigedemokraterna styr utrikespolitiken gällande Israel

Anita Goldman: Jag sörjer mitt Israel där hoppet om fred ännu existerade

Share.
Exit mobile version