För tio år sedan togs hen med i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Ur ett språkligt perspektiv var beslutet lätt. Efter att redan på 1950-talet ha föreslagits som könsneutralt pronomen av språkforskaren Karl-Hampus Dahlstedt började hen etablera sig i allmänspråket under tidigt 2010-tal. Det var helt enkelt tillräckligt använt för att platsa i SAOL.

Inom Svenska Akademien var långt ifrån alla förtjusta. Visserligen är det inte ledamöterna själva som arbetar med ordböckerna. Inte heller brukar Akademien ha synpunkter på redaktionens arbete på ordnivå. Ändå fanns hos vissa ledamöter ungefär samma motstånd mot hen som också gjorde det till årtiondets största språkstorm. Någon tyckte att det var för fult, en annan för onödigt, en tredje för ideologiskt.

Då som nu var redaktionens val rimligt. Fram till 2020 ökade dessutom antalet hen i medierna från år till år. Sedan dess har bruket planat ut. Mina årliga undersökningar visar att han numera är runt hundra gånger vanligare i mediespråket än hen medan hon är sisådär femtio gånger vanligare.


För många av dagens unga är inte hen en nyhet utan en självklar del av pronomenfloran

Språkstormen har mojnat med åren. Men hen fortsätter att väcka känslor.

En färsk studie utförd vid Högskolan i Kristianstad och Lunds universitet visar att attityderna gradvis blir mer positiva. Ändå var det 2021 – som var det senaste året i forskarnas material – bara 30,2 procent som gillade hen. När samma fråga ställdes för första gången 2015 var 21,5 procent positivt inställda. Under samma period sjönk andelen negativa från 54,4 till 42,2 procent.

När hen 2015 fördes in i SAOL var det 22,8 procent som använde ordet åtminstone ibland. Sex år senare hade den siffran stigit till 36,9 procent. Trots att användarna blivit fler och motståndarna färre är hen alltså långt ifrån etablerat hos eller accepterat av alla.

Utvecklingen mot större tolerans är väntad. För många av dagens unga är inte hen en nyhet utan en självklar del av pronomenfloran. Dessutom är vanans makt stor när det gäller språket. I takt med att hen dyker upp i fler sammanhang falnar den ideologiska laddning som åtskilliga ville tillskriva ordet i början.

Ungefär samma tendens märks i min mejlkorg. För ett årtionde sedan genererade varje krönika om hen hundratals upprörda mejl. Numera blir det sällan mer än en handfull. Även om den där speciella typen av lustigkurrar som anser sig ha funnit ett tungt motargument i att hen betyder ”höna” på engelska märkligt nog fortfarande inte lyser med sin frånvaro.

Frågor om språket

Inget stöd för lajm i dagens språkbruk

Engelska lånord bör väl översättas om det går? Vad skulle i så fall engelskans lime juice bli? Citrussaft är det närmsta jag kan komma på. Eller borde man stava lånordet lajmjos? Den här frågan håller mig vaken om nätterna.

Alfred

Svar: I vår bok ”Språkrådet rekommenderar” skriver vi så här: ”Svenska ersättningsord som strategi får dock balanseras mot bruket inom allmänspråket och det eventuella fackområdet. Att under lång tid fortsätta att rekommendera ord som ingen använder är meningslöst.”

Det är alltså inte så att ord alltid ska översättas, enligt våra rekommendationer. Juice är det svenska ordet för färskpressad fruktsaft. Saft är en dryck med socker och frukt- eller bärsaft. Därför kommer juice att fungera bäst i den här sammansättningen. Under några utgåvor av Svenska Akademiens ordlista valde redaktionen att förorda stavningen jos. Det slog aldrig igenom, så de tog tillbaka juice-stavningen, och i den senaste upplagan från 2015 är den stavningen den enda.

Ingen större ordbok har någon annan stavning än lime, så det är den som gäller. Det ser också så ut om man tittar i tidningar och annan text.

Ibland rekommenderar Språkrådet eller andra språkvårdande instanser att man ska stava ord så att de fungerar i böjningssystemet. Det hade varit lättare att skriva lime i bestämd form om det hade stavats lajm: en lajm, den lajmen. Nu kan stavningen den limen ta tid att avkoda för en läsare. Men eftersom grad av etablering är en av de viktigaste principerna för språkvård, så vinner ändå lime-stavningen.

Jag vet inte om du sover bättre nu, men så här resonerar vi.

Sofia Tingsell

Swaziland har blivit Eswatini

Skriver man Swaziland eller Eswatini? Och om det ska vara Eswatini, hur böjer man? Eswatinsk eller eswatinisk? Och är en person en eswati eller en eswatinier?

Karin

Svar: Det officiella svenska namnet är numera Eswatini, med invånarbeteckningen eswatinier och adjektivet eswatinisk. De finns med i den nya upplagan av ”Utrikes namnbok”.

Gabriella Sandström

Vill du också få svar på en språkfråga?

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet.

För att få svar på språkfrågor, ring Språkrådet 0200-295555, måndag och torsdag 10–12. Eller mejla till svenska@isof.se.

Share.
Exit mobile version