Stilnivå skiljer den här och denna åt
För mig är orden denna och den här synonymer. Ändå blir det skillnad i uttryck som denna bok och den här boken, där det första substantivet står i obestämd form medan det andra får bestämd form. Varför är det så?
Tomas
Svar: Du har rätt i att de här pronomenen har mycket lik betydelse, kanske är det mest en stilskillnad mellan dem. Men som du säger ser de inte likadana ut strukturellt. Den här konstrueras med ett substantiv i bestämd form. Det är ett grammatiskt mönster och egentligen inte konstigare än att orden en och ett betyder samma sak, men om man lägger till ett adjektiv måste man böja det i t-form vid ord som har ett som artikel (ett fult bord, men en ful tröja).
Många använder faktiskt bestämd form även tillsammans med denna – det är vanligt i sydsvenska och västsvenska dialekter, alltså: denna boken. Så kanske är skillnaden mellan den här och denna ännu mindre än vi brukar säga.
Sofia Tingsell
I busshållplats behövs inte foge-s
Mina barn födda i mitten av 00-talet och deras jämnåriga säger gärna busshållsplats med foge-s. Min språkkänsla säger busshållplats, eftersom det är en hållplats för bussar, inte en plats för busshåll. Har det skett glidningar i hur foge-s används?
Simon
Svar: Dina barns språkkänsla säger att sammansättningar med fler led än två ofta har ett foge-s, men sedan har de kanske inte full kläm på hur principerna ser ut.
I fallet med busshållplats är det som du säger en sammansättning av det enkla förledet buss och det sammansatta efterledet hållplats. Då brukar det inte vara något foge-s, samma sak med ändhållplats. När ordet däremot har ett sammansatt förled, som till exempel spårvagn, behövs det ett foge-s före efterledet: spårvagn + s + hållplats.
Det här är inte alldeles enkelt att hålla reda på, och när det gäller sammansättningar med enkelt förled (som busshållplats, ändhållplats) varierar dessutom mönstret.
Gabriella Sandström
