De senaste veckorna har varit minst sagt turbulenta i världspolitiken. USA:s hot om att ta över Grönland och införa strafftullar på dem som motsätter sig det har skakat om länderna i väst. För många har hoppet om att upprätthålla en vänskaplig relation med USA samtidigt fått en allvarlig törn.

S-ledaren Magdalena Andersson ser det som att vi nu lever i en historisk brytningstid.

– Världsordningen som vi har levt med de senaste decennierna har satts ur spel. De vägval som vi gör i Europa och i Sverige den närmaste tiden kommer att ha stor betydelse för hur saker utvecklar sig under de kommande decennierna, säger hon.

Hon anser därför att både EU och Sverige måste förändra sin utrikespolitik för att bli en starkare röst på den internationella scenen. Det handlar bland annat om att stärka samarbetet med likasinnade länder i olika delar av världen.

– Det är många länder som vill ha en regelbaserad världsordning. Tillsammans med Storbritannien och EU blir vi många och vi är starka.

När det gäller EU vill Socialdemokraterna se förändringar i utrikespolitiken för att snabba upp processerna i den ganska trögrörliga organisationen. I dag har alla EU-länder vetorätt i utrikespolitiken men S vill att beslut i stället ska kunna fattas med kvalificerad majoritet, en fråga som även regeringen har väckt. Förslaget är en tydlig markering mot länder som Ungern som har en tendens att motsätta sig gemensamma EU-beslut.

– Vi kan inte låta enskilda länder blockera en stark europeisk röst i världen. Ändrade rösträttsregler gör det möjligt för EU att agera snabbare än vad man gör i dag vid olika världshändelser.

Vid tidigare diskussioner om ändrade rösträttsregler har det framförts en oro för att det skulle kunna försvaga EU-samarbetet om enskilda länder känner sig överkörda i viktiga utrikesfrågor. Magdalena Andersson är inte orolig för att en sådan förändring skulle leda till splittring bland medlemsländerna.

– Vi har redan kvalificerade majoritetsbeslut på de allra flesta områden inom EU och det har inte lett till sådana problem.

Hon framhåller samtidigt att en mer offensiv utrikespolitik i EU inte ska leda till att Sverige tar ett steg tillbaka.

– En svensk statsminister kan inte sluta prata bara för att det är kvalificerade majoritetsbeslut i EU. Det försvagar inte Sveriges röst. Däremot innebär ändrade regler att Sverige som ensamt land inte kan blockera saker. Men det innebär också att inte heller Ungern kan göra det.

Bakgrunden till utvecklingen är hur president Donald Trump och den amerikanska administrationen öppet skickar olika budskap till Europa om att vi inte längre kan räkna med samma stöd som tidigare från USA. Magdalena Andersson beklagar nyckfullheten.

– Det vore mycket bättre om USA och Europa förstärkte banden och samarbetade snarare än som det är nu med en president som muckar gräl med Europa.

Kan det bli annorlunda med en annan president?

– Jag hoppas naturligtvis att USA ser att det ligger i deras intresse att ha goda relationer med Europa. Men det är ju inte där som den nuvarande administrationen är. Jag bedömer att det kommer att vara en osäkerhet som består under en tid, även med en ny president. Jag tror att tilliten under överskådlig tid har förändrats.

Hur ser du då på Natos roll i den här situationen?

– Nato och USA är viktiga för tryggheten och för försvaret av Europa också under den här presidenten. Det ligger i Sveriges intresse att fortsätta arbeta för en bra relation med USA. Generellt men också inom Nato.

Är Sverige ett säkrare land i dag än när vi inte var med i Nato?

– Jag skulle svara ja på den frågan. Att i det här världsläget sitta utanför Nato med en strategisk ö som Gotland hade inte varit kul.

Litar du på att artikel 5 gäller?

– Vi har inte fått några andra signaler från varken amerikansk militär eller militär från andra Natoländer. Jag ser heller inte att det ligger i Sverige och svenska folkets intressen att jag sitter och spekulerar om det.

Skulle du jobba lika hårt för att få ditt parti att byta linje i Natofrågan i dag som du gjorde för fyra år sedan?

– Att i det här läget vara utanför Nato och vara extremt beroende av ett bilateralt avtal med USA hade varit en dålig situation. Man ska komma ihåg att vi gick ju inte med i USA när vi gick med i Nato. Vi gick med i en försvarsallians med många, många medlemmar.

Läs mer: Svantesson om USA:s regering: ”Just nu litar vi inte på dem”

Share.
Exit mobile version