Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Vad är det som händer?
Regeringen meddelar att införandet av elnätsbolagens effektavgifter stoppas. Detta kommer efter bred kritik från i princip alla tänkbara håll. Det har bland annat handlat om att förutsättningarna för avgiften är otydliga, svåra att förstå och straffar fel kunder.
Konkret så innebär detta att kravet på att alla elnätsbolag måste ha infört avgiften till 2027 tas bort. De 30–50 bolag som redan har infört avgiften, bland annat Ellevio, behöver dock inte ta bort den, och de som vill kan fortfarande införa den – men man räknar nog med att ingen vill.
Så funkar avgiften
● Effekt anger hur mycket el som används vid en given tidpunkt och mäts i watt (W), eller kilowatt (kW) som betyder tusen watt. Det ska inte förväxlas med kilowattimmar (kWh) som mäter hur mycket el som används över tid, alltså elförbrukningen.
● En effekttopp är timmen med högst medeleffekt varje dag. Till exempel: Om du använder 0 kW mellan 10.00 och 10.30, och sedan 10 kW mellan 10.30 och 11.00 så blir den timmens medeleffekt 5 kW.
Är det den timme på dygnet med högst medeleffekt så blir det dagens effekttopp.
● Den högsta effekttoppen, eller snittet av ett antal av de högsta effekttopparna, på en månad (det skiljer sig mellan bolag) multipliceras sedan med en förbestämd kostnad och blir din effektavgift.
Vad innebär det här?
Att effektavgiften stoppas är på sätt och vis en tillfällig seger för konsumenterna som slipper tänka på den här ganska krångliga avgiften, och kanske även för elnätsbolagen som slipper införa ett system som mest bara retar kunderna. Men man ska inte räkna med att det blir billigare bara för att avgiften stoppas.
Det kan bli en lättnad för enskilda hushåll som har struntat i att anpassa sin elanvändning efter avgiften, eller för de som inte har kunnat anpassa sig och fått en hög avgift på grund av det. Men för hushållen som kollektiv lär det inte bli någon skillnad. Nätbolagen har samma generösa intäktsramar – reglerna om hur mycket de får tjäna på sina kunder – fram till 2027 och så länge ramarna ser ut som de gör så finns det utrymme att fortsätta höja de andra delarna av nätavgiften.
DN rapporterade nyligen om hur både experter och tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (EI) bedömer att det finns utrymme för kraftiga ökningar nästa år.
Slipper vi effektavgiften helt?
Det är inte säkert. Bakgrunden till att effektavgifterna skulle införas är ett EU-direktiv som säger att nättariffer ska utformas på ett sätt som bidrar till effektivt nyttjande av elnäten. Man vill sprida ut hushållens elanvändning över dygnet, och då har EI kommit fram till att det här var det bästa sättet.
Regeringen håller uppenbarligen inte med, men det går inte att bara stoppa effektavgifterna. De måste i så fall bytas ut mot något annat som EU-direktivet. Därför får EI nu fram till april nästa år på sig att hitta på något bättre.
Läs även:
Därför har Arjeplog landets minst pålitliga elnät
Ny elprismodell kan leda till fler bränder i hemmen
