Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Bristen på hormonpreparat har varit en följetong i flera år. I dag är alla typer av hormonplåster restnoterade, och det är osäkert hur läget ser ut i höst. Tusentals kvinnor tvingas därför byta till sprej eller gel. Det skapar en dominoeffekt. Nu töms lagren också på de läkemedlen.

I norra Sverige försöker en del kvinnor lösa situationen genom östrogenturism till Finland. Hur hamnade vi här?

Det enkla svaret är att efterfrågan på hormonläkemedel har ökat kraftigt, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Tillverkarna hinner inte få fram plåster, gel och sprej i den takt som behövs. Tillverkaren av hormonsprejen Lenzetto, det enda sprejen som säljs i Sverige, har till exempel uppgett att de saknar plastpumpar från en leverantör.

När efterfrågan ökar internationellt halkar Sverige lätt efter, av två skäl. För det första är Sverige en liten marknad för företagen. För det andra har Sverige genom sina system förhandlat fram låga priser. I en bristsituation säljer företagen hellre till länder som betalar mer. Det gäller inte bara hormonläkemedel utan också andra mediciner där det råder brist.

Kvinnor har använt östrogen sedan 1940-talet. Men i början av 2000-talet föll användningen kraftigt efter den uppmärksammade amerikanska WHI-studien, som kopplade behandlingen till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Många läkare blev mer restriktiva, kunskapen i vården sjönk och många kvinnor avstod från att söka hjälp.

Senare omvärderades resultaten i nya stora studier, och förskrivningen tog fart igen.

I dag är budskapet att friska kvinnor under 60 år, som haft sin sista mens de senaste tio åren och har besvär, kan få hormoner. Förra året uppdaterade Socialstyrelsen sina riktlinjer, vilket har bidragit till att förskrivningen har ökat ytterligare. På bara några år har antalet fördubblats. I dag behandlas 205 000 kvinnor över 45 år med östrogen. Det motsvarar drygt åtta procent av åldersgruppen.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har nu tagit ett ovanligt steg för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Myndigheten har godkänt en prishöjning på 60 procent för hormonplåstret Estradot. Förhoppningen är att företaget Sandoz, som tillverkar plåstret, därmed ska prioritera leveranser till Sverige i höst.

Regeringen har också gett TLV och Läkemedelsverket i uppdrag att se över möjligheten att producera hormonläkemedel i Sverige. Ett exempel som har lyfts är det statliga bolaget APL, som tillverkar specialläkemedel och beredningar vid bristsituationer. Men det tar sannolikt tid innan en sådan produktion kan vara i gång.

Det finns fortfarande tillgängliga alternativ, till exempel tabletter. Men alla kan inte byta behandling av hälsoskäl. Att kvinnor tvingas resa utomlands för att få den medicin de behöver visar hur allvarligt läget är.

Fakta.Östrogenbehandling – så funkar det

Sju av tio kvinnor upplever någon form av klimakteriebesvär som vallningar, sömnproblem och torra slemhinnor och för omkring en tredjedel är symtomen så omfattande att de behöver söka vård.

Klimakteriebesvär kan behandlas med läkemedel som innehåller östrogen. Östrogen gör att slemhinnan i livmodern blir tjockare. Blir den för tjock ökar risken för cancer i slemhinnan.

Gulkroppshormon hindrar slemhinnan från att växa och minskar därmed risken för cancer.

Östrogen används därför oftast tillsammans med gulkroppshormon, som antingen är naturligt (progesteron) eller syntetiskt (gestagen).

Den som saknar livmoder, eller bara använder östrogen i underlivet, behöver inget gulkroppshormon.

Fakta: Läkemedelsverket

Läs mer:

Kvinnor korsar finska gränsen i jakten på östrogen

Share.
Exit mobile version