Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Vad innebär Donald Trumps nya presidentorder?

Han vill begränsa antalet vaccin som ges till barn i USA. I dag rekommenderas 18 vaccin till amerikanska barn. Nu vill Donald Trump minska dem till elva, vilket motsvarar antalet som ges i många europeiska länder. Han vill också dela upp kombinationsvaccinet MPR mot mässling, påssjuka och röda hund i flera sprutor och glesa ut vaccinationstillfällena.

Vad vill han uppnå med det?

Donald Trump har i intervjuer sagt att han tror att barn får för mycket vaccin i kroppen när de får MPR-sprutan. Han anser att det är farligt, kanske till och med dödligt, för barnen. Genom att dela upp MPR-vaccinet i flera olika sprutor skulle mängden vaccin per tillfälle kunna minska kraftigt, hävdar presidenten.

Är det bättre att dela upp vaccinet i flera separata sprutor?

Nej. Det finns inga vetenskapliga belägg för att flera sprutor skulle vara bättre för hälsan eller ge större skydd. Tvärtom kan det öka riskerna för barnen. Föräldrar skulle behöva ta sina barn till fler vaccinationstillfällen än i dag. Det försenar skyddet mot allvarliga sjukdomar och gör att barn är oskyddade längre. Risken ökar också för att barnet inte får alla doser i vaccinationsprogrammet.

Föräldrars riskbedömning kan dessutom påverkas. De kan till exempel välja vaccin mot röda hund men hoppa över mässling.

Det finns heller inga separata vaccin mot sjukdomarna tillgängliga i dag, vilket gör förslaget svårt att genomföra. Det är också upp till delstaterna att avgöra vilka vaccin som barnen måste ta för att få gå i skolan.

Presidenten lyfter åter fram det påstådda sambandet mellan MPR-vaccin och autism. Finns det någon koppling?

Att Donald Trump fortsätter att misstänkliggöra MPR-vaccinet är olyckligt, eftersom USA just nu har sitt största mässlingsutbrott på mer än 30 år. Det kombinerade MPR-vaccinet har getts till barn sedan 1980-talet, och det finns inga vetenskapliga belägg för att det orsakar autism. Stora befolkningsstudier med miljontals barn har inte visat någon ökad risk för autism efter vaccination. Att vaccinet ändå har misstänkts beror på att den första dosen ges ungefär när de första tecknen på autism ofta börjar märkas. Det är ett tidsmässigt sammanträffande, inte ett orsakssamband.

Den ursprungliga studien från 1998, som påstod att det fanns en koppling, byggde på ett litet och partiskt urval. Den visade sig också ha allvarliga vetenskapliga och etiska brister och drogs senare tillbaka.

Att fler får en autismdiagnos i dag beror i stället på sådant som nya diagnoskriterier och ökad medvetenhet, inte på vacciner.

De biverkningar som MPR-vaccinet kan ge är oftast lindriga och går snabbt över, till exempel feber. Riskerna med sjukdomarna är betydligt större än riskerna med vaccinet. Mässling är inte en ofarlig barnsjukdom. Det är en mycket smittsam och allvarlig infektion som kan leda till lunginflammation, hjärninflammation, livslånga funktionsnedsättningar och dödsfall.

Barnvaccin i Sverige och USA

● Det svenska barnvaccinationsprogrammet ger skydd mot elva olika sjukdomar: rotavirus, Haemophilus influenzae typ b (Hib), pneumokocker, difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hepatit B, mässling, påssjuka, röda hund. Dessutom ges HPV-vaccin till äldre barn.

● USA har hittills haft ett bredare barnvaccinationsschema än Sverige. Det amerikanska programmet har även omfattat hepatit A, vattkoppor, covid-19, säsongsinfluensa samt fler vaccin mot meningokocker. Trump vill nu att vaccin mot hepatit A, hepatit B, rotavirus, influensa, meningokocker, RS-virus och covid-19 främst ges till barn i riskgrupper.

Källa: Folkhälsomyndigheten, CDC, whitehouse.gov

Läs mer:

Trumps nya presidentorder: Färre vaccin till barn

”Tror mina barns immunförsvar klarar mässling”

Larm om mässlingsfall på Södersjukhuset

Share.
Exit mobile version