Med andan i halsen springer jag uppför trapporna i min gamla gymnasieskola. Jag rycker i dörrarna på våningsplanen, men ingenstans hittar jag rätt klassrum. Tiden går och när jag till slut har missat lektionen vaknar jag med ett ryck.
Jag minns ofta i detalj vad jag drömt om under natten. Men så verkar det inte vara för alla. Trots att vi drömmer i princip varje natt kommer en del människor nästan aldrig ihåg sina drömmar. Varför det är så har hittills varit höljt i dunkel. Men nu har italienska forskare hittat möjliga förklaringar.
Forskarna har låtit drygt 200 personer i åldrarna 18–70 år dokumentera sina drömmar under drygt två veckor åren 2020–2024. Deltagarna fick varsin bandspelare så att de kunde spela in sina drömmar så fort de vaknade. De fick redogöra för om de mindes att de drömt, eller om de bara hade en känsla av att ha drömt, samt beskriva drömmens innehåll om de kunde minnas den. De bar också olika mätare som registrerade sömnmönster och kognitiva data under nätterna. Det visade sig att det framför allt är individuella drag och sömnmönster som påverkar om vi minns nattens drömmar.
Drömmar är långt ifrån slumpmässiga nattliga fantasier utan betydelse. De är viktiga för vår inlärning och för att minnen ska sätta sig i hjärnan.
De har också nära koppling till vår psykiska och fysiska hälsa. Drömmar kan faktiskt ge en hint om hur man mår både mentalt och kroppsligt. Inte minst kan nya drömmönster vara tidiga tecken på psykiatriska och neurologiska tillstånd.
Den nya studien visar att den inställning man har kan avgöra om man minns sina drömmar eller inte. Den som har en positiv syn på drömmar, kanske till och med är lite nyfiken på dem, tycks ha större sannolikhet att vakna på morgonen och minnas vad som utspelats i hjärnan under natten.
En annan viktig faktor är om man ofta dagdrömmer eller inte. Det vill säga låter tankarna segla iväg och vips så är man någon annanstans än här och nu. Det visade sig att de deltagare som ofta lät sina tankar vandra fritt hade lättare att minnas sina drömmar.
Den tredje faktorn som visar sig ha betydelse är vårt sömnmönster. Vi drömmer under den sömnfas som kallas REM-sömn, då man sover ytligare och har lättare att vakna. Långa perioder av REM-sömn under nätterna ökar sannolikheten att man kan återberätta sina drömmar.
Dessutom framkom i den nya studien att yngre personer oftare minns sina drömmar, medan det är vanligare att äldre har så kallade vita drömmar. Det innebär att man är medveten om att man har drömt under natten, men inte minns några detaljer. Drömmen bleknar alltså bort när man öppnar ögonen på morgonen.
Sådana vita drömmar har vi alla, men de tycks bli vanligare i högre åldrar. Varför det är så vet man inte säkert. Forskarna skriver i studien att det kan vara en kombination av förändrat sömnmönster, att man blir mer lättstörd och att olika kognitiva funktioner förändras när man blir äldre.
Vi borde kanske vara lite mer nyfikna på vad som utspelas i våra hjärnor när vi sover. Vem vet, drömmar kan vara hjärnans sätt att uppmärksamma oss på något. Kanske är min stressdröm från gymnasietiden en hälsning om att ”att göra-listan” börjar bli lite för lång.
Läs mer:
Sex vanliga sömnproblem – och så gör du för att sova bättre
Poängen med drömmar är att de är konstiga, enligt en ny teori
