Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Ingen säger det rent ut. Men det verkar ha utkristalliserat sig en grundkonstellation när det gäller fredsförhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland.
Ukraina förväntas ge upp territorier. I utbyte mot detta får Ukraina bli medlem i EU. Det är nämligen omöjligt för Ukrainas president Zelenskyj att sälja in territoriala överträdelser till ukrainarna utan att få något i gengäld.
USA:s mål: Att få ett slut på krigandet, därefter två sina händer. Amerikanerna är mer än glada över att kunna lämpa alltsammans över i famnen på EU så fort fredsavtalet är undertecknat.
Ukraina i sin tur vet att bara USA har kapacitet att på allvar pressa Ryssland. Därför måste USA hållas kvar i processen. Och just när det gäller EU-medlemskapet är Kiev och Washington helt överens.
Mot den bakgrunden kräver nu Zelenskyj öppet medlemskap via ett snabbspår. Han får uppbackning av de amerikanska förhandlarna. Snabbspår skulle betyda att Ukraina inte behöver uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna för att bli EU-medlem. Zelenskyj vill kunna ge ett tydligt och klart datum till sitt folk, eftersom han vet att inga ukrainare litar på vaga löften.
– Vi talar om ett konkret datum för medlemskap i EU – 2027 – och jag räknar med att våra partner stöder oss, skriver Zelenskyj på X.
Men inom EU är skepsisen stor. Framför allt i Berlin. Tyskland är unionens största medlemsland, med den tjockaste plånboken. En stor del av kostnaderna för att integrera ett krigssargat land med 40 miljoner invånare och en gigantisk jordbrukssektor i EU skulle falla på tyskarna.
– Det är uteslutet att Ukraina blir EU-medlem den 1 januari 2027. Det går inte. Ukraina ska ha utsikter att gå med, men det är en längre process, sade förbundskansler Friedrich Merz i onsdags efter att ha träffat sina regeringspartner socialdemokraterna.
Ukrainska diplomatkällor är missnöjda. Förslaget att Ukraina skulle få ett slags B-klassens medlemskap, utan rösträtt och tillgång till den inre marknaden, väcker ingen entusiasm.
– Det som intresserar oss är att det ska gå snabbt, säger en ukrainsk diplomatkälla i Berlin.
Flera kandidatländer ligger före Ukraina i kön. Längst fram står Montenegro, som har avslutat 12 av 33 förhandlingskapitel. Därefter kommer Albanien.
EU är en sluten klubb, där man måste hålla en viss standard om man vill vara med.
Förhandlingarna med Ukraina har inte ens börjat, eftersom Ungern blockerar dem med sitt veto. Processen verkar ha gått i stå åtminstone fram till valet i Ungern i april.
Samtidigt stiger förväntningarna hela tiden i Ukraina. De har haussats upp en längre tid, vilket delvis beror på hur ukrainsk utrikesjournalistik rapporterar. Korrespondenter och kommentatorer bevakar inte EU inifrån. Ingen förklarar för ukrainarna hur unionen egentligen fungerar eller vad man bör veta om tysk inrikespolitik (som har stor betydelse för EU). Allt sätts på kontot: ”Européerna är rädda för ryssen”.
– Inte ett enda EU-land har någonsin fyllt alla kriterier då de blivit medlemmar, påstår tvärsäkert den ukrainska analytikern Ljudmila Pokrovsjtjuk i den ukrainska tv-kanalen Freedom. Något som inte stämmer, vilket till exempel Sverige som medlemsförhandlade i tre år vet.
I likhet med Zelenskyj säger Pokrovsjtjuk att Ukraina bör insistera på ett datum då de får gå med i EU. Sedan får förhandlingarna anpassas efter datumet.
Men i medlemsförhandlingarna med EU är tågordningen den motsatta. EU är en sluten klubb, där man måste hålla en viss standard om man vill vara med.
EU själv har bidragit till missförståndet, då man riden av dåligt samvete för sin otillräckliga hjälp i kriget har gett Ukraina dubbla signaler.
Allt är upplagt för att besvikelsen i Ukraina kommer att bli mycket stor.
Läs mer:
Anna-Lena Laurén: Mötet i Moskva bekräftade för Putin att hans taktik fungerar
I Kiev följer man storpolitiken på avstånd – och lämnar stan
