Det är väl känt att Joe Biden och Olaf Scholz är goda vänner. När Tyskland i slutet av sommaren gick med på att lämna ut den ryska lönnmördaren och spionen Vadim Krasikov, i utbyte mot tre amerikanska medborgare och åtta ryska oppositionella, sade Scholz till Biden: Jag gör det här för din skull.
USA är Tysklands viktigaste utrikespolitiskt allierade. Om det blir Trump som sitter i Vita huset från och med slutet av januari nästa år har Berlin en besvärlig period framför sig. Bland annat därför hade det suttit så bra med det statsbesök som Biden enligt planerna skulle ha avlagt i Berlin för någon vecka sedan. Det skulle ha varit det första amerikanska statsbesöket i Tyskland sedan Reagan var i Berlin 1987 och utropade: ”Herr Gorbatjov, riv ner den här muren!”
Men Biden ställde in på grund av orkanen Milton. Att Vita huset så snabbt skakade fram en ny tid vittnar visserligen om att Biden prioriterar Tyskland. Men nu blir det inget officiellt statsbesök, utan ett kortare arbetsbesök.
Även Frankrikes president Emmanuel Macron och den brittiska premiärministern Keir Starmer kommer till Berlin. Inför mötet har rykten frodats i både Berlin, Bryssel och Kiev om att något stort beslut är på gång för Ukrainas del. Zelenskyj har påpassligt nog turnerat i både USA och EU med sin så kallade segerplan under hösten och lyckats haussa upp förväntningar kring den. Men konkret innehåller planen inget nytt, det är samma krav som Ukraina tidigare har ställt: Mer vapen, rätt att använda långdistansvapen mot mål inne i Ryssland och en villkorslös inbjudan till Nato.
Planen har hittills fått ett ljummet mottagande. Inget tyder på att mötet i Berlin kommer att ändra på detta. Under tiden fortsätter Ryssland att sakta men säkert ta mer territorium i Donbass. Tiden är inte på Ukrainas sida.
