Den enklaste slutsatsen gällande det georgiska parlamentsvalet är att se det som en lyckad rysk påverkansoperation. Att Ryssland hade ett finger med i spelet är uppenbart. Precis som det är uppenbart att valfusk och våld har förekommit. Resultatet, att Georgiska drömmen segrade, kommer inte att föra Georgien närmare ett EU-medlemskap.
Men uppfattningen att Ryssland har förmågan att styra utvecklingen i sina närområden precis dit man vill är kraftigt överdriven. När det gäller Georgien finns det många andra faktorer som spelar in. Den främsta är att Georgien är ett konservativt land med starka inslag av både religiösa traditioner och politisk pluralism.
Dessutom är Georgien inte främmande för auktoritära ledare. Till exempel landets historiskt sett mest västtillvända president, Micheil Saakasjvili, var känd för sin auktoritära ledarstil.
Georgiska drömmens officiella resultat i parlamentsvalet på 53,9 procent är med stor säkerhet uppblåst. Även fyra oppositionspartier tog sig in i parlamentet. Sammanlagt fick de drygt 37 procent av rösterna, en andel som troligen har naggats i kanterna av att Georgiska drömmen utnyttjade det som i postsovjetiska länder kallas ”den administrativa resursen”. Det betyder att sittande parti utnyttjar sitt maktinnehav till att påverka de statliga nyhetskanalerna och lokala valmyndigheter till sin egen fördel.
OSSE:s valövervakare kritiserar mycket riktigt valet för att stats- och kommunalanställda väljare hade utsatts för påtryckningar. I några fall har valurnorna fyllts med färdigt ifyllda valsedlar. Samtidigt skriver de internationella valobservatörerna att de georgiska väljarna har en bred kandidatlista att välja mellan, och att kandidaterna i de flesta fall tilläts att fritt föra kampanj. Rösträkningen anses ha gått rätt till.
Georgiska drömmen hade knappast vunnit lika övertygande om valkampanjen varit helt fri och inget fusk hade förekommit. Samtidigt har partiet ett reellt stöd bland den georgiska befolkningen, framför allt utanför Tbilisi (även om partiet fick flest röster av alla även i huvudstaden).
En orsak till stödet är med stor sannolikhet kriget i Ukraina. Georgiska drömmen har framgångsrikt utmålat sig själv som det parti som ser till att Georgien inte kommer att dras in i ett krig mot Ryssland. De andra partierna har utmålats som krigshetsare – en skrämseltaktik som visat sig fungera. Att Ryssland ockuperar 20 procent av Georgiens territorium spelar naturligtvis in. Rädslan för krig är inte abstrakt för georgierna.
Hur ska det nu gå med de avbrutna medlemsförhandlingarna med EU? De kommer fortsatt att ligga på is. Att Viktor Orbán besökte Tbilisi på måndagen för att uttala sitt stöd för Georgiska drömmen är talande.
Ungern och dess högerpopulistiska ledare, nu ordförande för EU, underminerar EU inifrån. Georgien har självt slagit in på Ungerns populistiska, halvauktoritära väg. Putin behöver inte göra något alls.
Fakta.Georgien
Statsskick: Republik.
Statschef: President Salomé Zurabisjvili (2018–).
Regeringschef: Premiärminister Irakli Garibasjvili (2021–).
Antal invånare: 3 708 610 (2021).
År 2008 anföll Ryssland Georgien och kontrollerar nu de så kallade utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien, som enligt folkrätten är georgiskt territorium.
År 2022 sade 85 procent av den georgiska befolkningen att de vill gå med i EU (i en undersökning av International Republican Institute IRI).
Den 3 mars 2022 lämnade Georgien in sin ansökan om att bli ett EU-kandidatland. I juni samma år fick Ukraina och Moldavien kandidatstatus, medan Georgien inte ansågs ha gjort tillräckliga framsteg.
I maj 2024 godkände georgiska parlamentet en lag som innebär att organisationer som får utländsk finansiering måste registrera sig som utländska agenter. Lagen anses vara en kopia av en motsvarande rysk lag och Georgien kritiserades hårt av EU för att ha antagit den.
