Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
En sak måste sägas: Det var i grevens tid som Tyskland ifjol sjösatte sin största försvarspolitiska satsning sedan andra världskriget. Nu kan man verkligen säga att jättelånet på 500 miljarder euro kom väl till pass.
Förbundskansler Friedrich Merz konstaterade redan på valkvällen den 23 februari 2025: Dagens amerikanska ledning bryr sig ”mycket litet” om Europas öde.
Nu har hans ord blivit verklighet. Antagligen snabbare än Merz hade föredragit.
USA har 36 400 soldater stationerade i Tyskland – fler än i något annat land i Europa. Det enda land i världen som hyser fler amerikanska soldater är Japan. USA:s största militära sjukhus utomlands finns i Landstuhl i Rheinland-Pfalz. Den största amerikanska övningsbasen utanför USA finns i Bayern. Ramstein, en västtysk småstad med drygt 8 000 invånare, hyser den viktigaste amerikanska flygbasen i Europa, med över 9 000 anställda.
Baserna har stor betydelse för den regionala ekonomin. Bara i Ramstein är den amerikanska närvaron i form av löner, hyror och kontrakt till lokala företag värd mer än två miljarder dollar per år, säger borgmästaren Ralf Hechler till Frankfurter Allgemeine Zeitung.
Nu ska alltså 5 000 amerikanska soldater lämna Tyskland. Det är Trumps sätt att straffa Merz för att han oförsiktigt kritiserade USA:s krig mot Iran. Merz sade att Iran har låtit amerikanerna resa fram och tillbaka mellan Washington och Islamabad och ”förödmjukar en hel nation”.
Den tyska förbundskanslern har hittills konsekvent vårdat sina relationer till Trump. Deras första möte i Washington ifjol blev en succé.
Samtidigt har Merz drivit igenom en gigantisk försvarssatsning. Men han har arbetat under press. Att snabbt rusta upp ett försummat försvar är omöjligt. Därför gjorde Merz allt för att hålla USA i Tyskland.
Att det misslyckades var ändå ingen överraskning. Trumps irritation mot Tyskland har länge varit känd, liksom Merz tendens till oförsiktiga och spontana uttalanden.
Europas största ekonomi kan inte i längden luta sig mot en nyckfull och alltmer auktoritär supermakt på andra sidan Atlanten för att säkra sitt försvar. Det har Berlin länge vetat, men man hade hoppats på ett utdraget avsked. På säkerhetskonferensen i München vädjade Merz öppet till USA och försäkrade rentav att man inte behöver dela samma värderingar för att vara vänner. Han försökte beskriva partnerskapet i rent pragmatiska termer; en affärsuppgörelse som gynnar bägge sidor.
Försöket har alltså nu slutgiltigt misslyckats.
Klarar sig Tyskland utan dessa 5 000 amerikanska soldater, som under sex till tolv månader ska ”omplaceras”?
Det korta svaret: Ja. Det långa svaret: Allt beror på hur effektivt man genomför upprustningen.
Försvarsminister Boris Pistorius har redan gett lugnande besked. Att USA drar sig ur Europa hade man kunnat förutse, säger Pistorius till tyska nyhetsbyråer.
Det tyska försvaret står inte och faller med dessa amerikanska soldater. Ryska armén kommer inte att kunna marschera till Berlin på grund av en dylik rotation. Bundeswehr har brist på personal, men är inte handlingsförlamad.
Symboliskt har minskningen däremot stor betydelse. Det här är Trumps sätt att få Tyskland att framstå som ett land som står med rumpan bar.
Läs mer:
USA kallar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland – efter bråket
Lina Lund: Merz visste att han skulle dra på sig Trumps raseri
Pål Jonson om USA:s besked: Sverige är förberett




