Sverige rustar upp. Och ner. För samtidigt som militär upprustning är på allas läppar, tycks landets arkitekturpolitik steg för steg avväpnas.
I juni blir vi av med landets riksarkitekt, som spelat en viktig roll som samordnare i frågor om arkitektur och gestaltad livsmiljö. Både nationellt och inom EU. Att regeringen nu vill att Arkdes tillsammans med Statens Konstråd ska inordnas under Moderna museet och bilda en samlad ”stormyndighet”, kan bli ytterligare ett steg i ett slags nedrustning (remissvaren ska lämnas senast den 31/3).
Läs mer: Regeringen vill strypa debatten om myndigheternas framtid
Helena Bjarnegård, som anställdes som landets första riksarkitekt i samband med att arkitekturpolitiken ”Gestaltad livsmiljö” beslutades 2018, har haft sin hemvist på Boverket. Efter några år försvann hennes öronmärkta budget och i höstas sade hon upp sig. Enligt Boverkets presstjänst har det inte bestämts om tjänsten kommer att tillsättas på nytt.
Boverket har fortsatt det yttersta ansvaret för ”Gestaltad livsmiljö”. Men även Arkdes spelar en viktig roll för arkitekturpolitikens infrastruktur. Det är därför det är så märkligt att utredaren Thomas Pålssons rapport knappt nämner den nationella politiken. Pålsson tycks pinsamt omedveten om att myndigheten Arkdes, utöver själva utställningsverksamheten, också har en mängd andra ansvarsområden.
Tillsammans med Boverket, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd bidrar Arkdes inte minst till regeringsuppdraget för just ”Gestaltad livsmiljö”. Till Rådet för hållbara städer (som för att markera en ny stadsbyggnadsstrategi nyligen bytte namn till Rådet för levande städer) bidrar Arkdes också med arkitekturkompetens. Dessutom bedriver myndigheten praktiknära forskning i samarbete med landets kommuner. ”Visioner i norr” är ett av många exempel där Arkdes, som enda möjliga myndighet, bidragit med projektledning.
I den föreslagna stormyndigheten kommer överintendenten från konstområdet. Det blir fråga om ett regleringsbrev från regeringen istället för tre olika och viktiga arkitekturfrågor riskerar därmed att, om inte utraderas, så i alla fall nedprioriteras. Likadant är det med den arkitekturspecifika sakkunskap som finns på Arkdes.
Sverige står inför enorma utmaningar. Att i en tid präglad av krig, kriser och klimatutmaningar nedvärdera betydelsen av stadsutveckling, arkitektur och design är oansvarigt. Vi behöver inte färre plattformar för att diskutera samhällsutveckling. Vi behöver fler!
Arkitektur och design är, till skillnad från konst, tillämpade konstarter. Områdena har egna typer av nätverk och noder och behöver både få odla sin särart och synas i egen rätt.
Vår fysiska miljö är något som berör oss alla. För att bygga det där robusta samhället som det skrivs om i policydokumenten krävs det såväl sakkunskap som samarbete, både i och utanför myndigheterna. Den typ av projekt som Arkdes driver, tillsammans med Sveriges kommuner och andra myndigheter, behövs verkligen.
Kort sagt: Arkdes är en expertmyndighet som kan bidra till en bättre samhällsutveckling. Låt den fortsätta vara det.
Läs mer: Både sundhetstecken och svagheter på återöppnade Arkdes
Läs mer om konst på dn.se
