Vilken lättnad att mitten i EU-politiken fortsätter att hålla ihop. Stödet för Ursula von der Leyen som kommissionens ordförande borgar för stabilitet och kontinuitet inom viktiga områden som till exempel hjälpen till Ukraina, klimatpolitiken och försvaret av demokratins och rättsstatens principer.
Men von der Leyen och den unionsvänliga mitten får se upp. De extremt nationalistiska partierna har aldrig varit så många och stora som efter årets EU-val. Och en del av kritiken mot unionen ska tas på allvar, innan det är för sent.
EU-folket borde till exempel fundera över några ord som ofta används i Bryssel och som sammanfattar både styrkan och svagheten med samarbetet: ”muddling through”. Synd att det inte finns en riktigt bra svensk översättning.
Uttrycket betyder ungefär att försöka få unionen att klara sig genom svårigheter, få samarbetsmaskineriet att tröska på ungefär som vanligt, utan att ställa de svåraste frågorna på sin spets. Gång på gång under de senaste årens alla kriser har ”muddling through” fungerat som ett slags underliggande vägledande mantra för EU:s tjänstemän och politiker.
EU-folket borde till exempel fundera över några ord som ofta används i Bryssel och som sammanfattar både styrkan och svagheten med samarbetet: ”muddling through”.
Eurokrisen var ett tydligt exempel. EU:s regelbok innebar att Grekland och andra skuldsatta euroländer skulle klara betalningen av sina snabbt stigande statsräntor på egen hand, men principen ansågs hota eurons överlevnad. Unionens ingenjörer uppfann därför ett nytt och egentligen regelvidrigt sätt för övriga euromedlemmar att hjälpa Grekland och andra problemstater. Sedan kunde länderna fortsätta färden som om nästan ingenting hade hänt, trots att ett fördragsfäst förbud mot gemensamt finansierade räddningsinsatser kastats över bord.
Det här var före Ursula von der Leyens tid, men hon är också en mästare på ”muddling through”. Under de senaste åren har hon drivit igenom flera EU-gemensamma insatser som ansågs omöjliga. Trots att hälsopolitik, gemensam upplåning och inköp av försvarsmateriel egentligen inte ligger inom EU:s ansvarsområden lyckades kommissionen få till stånd upphandling av vaccin under pandemin, ta gigantiska gemensamma lån för att få i gång EU-ländernas ekonomier och utnyttja en fond för fredsinsatser i Afrika till finansiering av ammunition till Ukraina.
”Muddling through” löser problem men skapar också nya. När beslutsfattarna tänjer på fördragets bestämmelser suddas de redan otydliga gränserna mellan beslutnivåerna i unionen ut ännu mer. Och när maktfördelningen flyter ihop blir det svårare för medborgarna att utkräva ansvar för politiken.
EU-politiken sväller och det leder till berättigad kritik, men sådant tycks inte bekymra Ursula von der Leyen. När hon talade inför Europaparlamentet, före omröstningen om hennes förlängda mandat som kommissionsordförande, lät allt nästan som vanligt.
En lång lista med åtgärder presenterades. Innehållet avspeglade krav som kristdemokrater, konservativa, liberaler, socialdemokrater och gröna politiker ställt för att rösta ja till Ursula von der Leyens ordförandeskap och var en ganska hisnande blandning av stort och smått.
När beslutsfattarna tänjer på fördragets bestämmelser suddas de redan otydliga gränserna mellan beslutnivåerna i unionen ut ännu mer. Och när maktfördelningen flyter ihop blir det svårare för medborgarna att utkräva ansvar för politiken.
Hon lovade bland annat att hennes kommission ska arbeta för säkerhet, konkurrenskraft, färre regler för små företag, välstånd, grön omställning, minskade klimatutsläpp, fler offentligt finansierade investeringar, fördubblat antal anställda på polismyndigheten Europol och tredubbla Frontex gränsvakter. Dessutom ska en massa ”nya unioner” upprättas (för bland annat hälsa, kapitalmarknad och försvar) inom ramen för den stora unionen.
Ursula von der Leyen oroar sig också för ungdomars psykiska ohälsa och vill göra något åt de destruktiva följderna av digitala sociala plattformar. Hon ska tillsätta en kommissionär med ansvar för bostadspolitik och utforma en ”europeisk plan för billiga bostäder” och man vill inte ens tänka på hur mycket EU-pengar det skulle kunna ösas i ett sådant projekt.
Mycket av allt detta är vällovligt och kanske behövligt, men von der Leyen borde också påminna alla som lyssnar om att EU inte ska lösa alla samhällsproblem. ”Muddling through” behövs också framöver när det uppkommer akuta svårigheter, men kommissionen måste respektera gränserna för den överstatliga maktutövningen.
EU kan inte ställa allt till rätta och därför är talet om att upprätta nya unioner så dumt. Samarbete duger bra. Alla vet att hälso- och sjukvård sköts bäst nationellt och ingen strävar efter ett helt gemensamt europeiskt försvar. Och om valutaunionen ska fungera måste euroländerna fortfarande ta eget ansvar för sin statsskuld.
Alternativet till ”muddling through” är att fördraget ändras, vilket förstås är en komplicerad historia. Men inför nästa utvidgning behöver EU ändå nya beslutsregler och under en kommande regeringskonferens skulle medlemsstaterna kunna ta upp andra principiella frågor.
EU behövs av många skäl, men det krävs tydligare maktfördelning och en klarare uppdelning av kompetenserna mellan beslutsnivåerna. På den punkten kan de extrema nationalisternas missnöje inte viftas bort.
Läs också:
Annika Ström Melin: Frankrike visar att högerns flirt med de extrema är en dum idé
Annika Ström Melin: Sveriges övernitiska tolkning av unionens direktiv gynnar bara EU-hatarna
