Östersjöstiftelsen är en av landets tyngsta forskningsfinansiärer. Genom åren har forskning med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa på Södertörns högskola stöttats med miljarder från stiftelsens kassa, som ursprungligen är skattefinansierad.
Som DN rapporterade i fjol har det stormat i stiftelsens toppskikt. Den tidigare ordföranden Karin Röding petades från styrelsen efter drygt ett halvår, och hennes efterträdare Katarina Leppänen lämnade självmant efter bara två månader när hon anade att även hon var på väg att tvingas bort.
Nu kan DN berätta att styrelsen är inne på sin femte ordförande sedan början av förra året. Detta efter att Linköpingsprofessorn Peter Hedström efter mindre än ett år på posten begärt att få sluta med omedelbar verkan strax före midsommar.
Som orsak pekar han, likt flera av sina företrädare, på stiftelsens regler för kapitalplaceringar och risken för jäv som kopplas till dessa.
– Jag insisterade på att det måste åtgärdas, det måste bort, men det fanns andra som hade andra åsikter inom styrelsen. Jag var inte beredd att kvarstå som ordförande när det framgick att en betydande del av styrelsen hade en motsatt uppfattning i en så viktig fråga, säger Peter Hedström.
Det handlar om det som kallas för handel i egen räkning – alltså att anställda, styrelseledamöter och medlemmar i placeringsdelegationen erbjuds möjlighet att investera pengar privat i samma bolag som stiftelsen investerar i.
I ett tiosidigt pm, som DN tagit del av, försökte Peter Hedström tidigare under sommaren övertyga resten av styrelsen om att förbjuda detta eftersom det ”uppmuntrar skapandet av jävssituationer”.
Han trycker på att Östersjöstiftelsen investerar i onoterade bolag och börsnoterade småbolag som inte sällan vänder sig till stiftelsen och ber om nya kapitaltillskott. Om personer på stiftelsen som fattar beslut om kapitaltillskotten själva har att vinna på att stiftelsen går in med mer kapital ”föreligger en tydlig intressekonflikt och jävssituation”, slår han fast i skrivelsen.
Det är olämpligt och kan skada förtroendet för stiftelsen, menar Peter Hedström.
– Det är oerhört viktigt att pengar som ursprungligen kommer från skattebetalare förvaltas på ett transparent och tydligt sätt och att verksamheten inte kan ifrågasättas, säger han.
I sitt pm trycker han också på att den typen av handel med få eller inga undantag är förbjuden hos jämförbara aktörer. Till exempel Riksbankens Jubileumsfond, Wallenbergsstiftelserna, AMF och sjätte AP-fonden.
Att det inte räckte för att övertyga resten av styrelsen förvånade Peter Hedström.
– Det här avviker så mycket från praxis i liknande stiftelser och den akademiska världen att jag tror det blir svårt att hitta en ny ordförande lämplig för en forskningsfinansierande stiftelse som denna, säger Peter Hedström.
Med tanke på att dina företrädare mötte samma motstånd – såg du inte detta komma?
– Jag hade faktiskt inte alls förväntat mig det här. Jag insåg att det fanns viktiga saker att göra och det var uppenbart att det här skulle bort, men jag kunde inte tänka mig att delar av styrelsen skulle reagera som den gjorde, säger Peter Hedström.
Östersjöstiftelsens nuvarande ordförande, Umeåforskaren Lars-Erik Edlund, insisterar på att få besvara DN:s frågor via mejl istället för att ställa upp på en intervju.
Vad gäller policyn för handel i egen räkning säger han att han känner sig trygg med hur det fungerar i dag, men tillägger:
”Samtidigt är det ju uppenbart att policyn väcker en del frågor. Allt detta måste beaktas när styrelsen under hösten fattar beslut i frågan”.
Du är stiftelsens femte ordförande sedan i fjol. Hur påverkar den här situationen verksamheten?
”Nu är ju inte ordföranden ensam i en stiftelse. Det finns en kompetent och målinriktad styrelse vid ordförandens sida, dessutom delegationer för forskning respektive placering som kontinuerligt arbetar med sina frågor. Och vi har ett välfungerande kansli. Så verksamheten flyter på, som jag bedömer det på ett bra sätt”.
Fakta.Pengar från löntagarfonder
För 30 år sedan avvecklades de gamla löntagarfonderna – kapitalet överfördes till fem nya forskningsstiftelser. Östersjöstiftelsen är en av dem – de andra är KK-stiftelsen, Mistra, Stint och Stiftelsen för strategisk forskning.
Östersjöstiftelsen styrelse ska bestå av nio personer. Två ledamöter utses av regeringen, två vardera nomineras av myndigheter med forskningsinriktning, universitet och högskolor respektive Vetenskapsakademien. Styrelsen utser ordföranden.
Det är avkastningen på kapitalet som bekostar forskningsstödet. Stiftelsen fick knappt 1,3 miljarder när den bildades 1994. Vid senaste årsskiftet förvaltade man cirka 8 miljarder – mot 9 miljarder för 2021. Nedgången förklaras bland annat av innehavet i Oatly, som tappat rejält sedan börsintroduktionen i USA för två år sedan.
Stiftelsen placerar huvuddelen av sina pengar i börsaktier, obligationer och fastigheter men har också ägande i utpräglade småbolag.
Läs även: Storbråk i tung forskningsstiftelse – ordförande fick sparken
